”Vi har skapat ett utrymme
för samtal och tankar”

Programchefen Annika Malm och programstyrelsens ordförande
Kristina Gabrielii summerar året.

Tiden går fort. Det är redan dags att summera första året med forskningsprogrammet Mistra InfraMaint. Nu känns det att vi är igång och vi har hela tiden fått till oss att detta är ett viktigt och eftersatt forskningsområde och att vi verkligen fyller en lucka.

Än så länge har vi inte många storslagna resultat att visa upp och basunera ut, men vi har något annat: Vi har skapat ett utrymme för samtal och tankar mellan forskare från olika discipliner, kommunala företrädare, branschorganisationer och industrin. Hur vi ska förvalta och underhålla vår infrastruktur på ett smart sätt tål att tänkas på, och forskas om. Och vi behöver göra det tillsammans.

Vårt samverkande tvärvetenskapliga arbetssätt i programmet har tagit tid att bygga upp, men i uppbyggnadsfasen har vi lärt oss massor, om varandra och varandras behov och drivkrafter. Och roligt har vi haft när vi träffats, både fysiskt och via datorerna!

I den debattartikel som styrelsen publicerade i höstas pekar vi på att kommunerna behöver arbeta mer systematiskt för att få fram bättre beslutsunderlag. Modellerna måste samtidigt utvecklas för att bli användbara i mindre kommuner och fånga in möjligheterna att använda ny teknik och nya organisationslösningar. Det är här behovet av forskningssatsningar blir tydligt.

Modigare beslut

Om politikerna får bättre underlag kan de bli modigare i sina beslut och anpassa investeringarna till behoven. De kan förklara och stå upp för behovet ökande personella och ekonomiska resurser i inledningsskedet eftersom de på sikt ger ett mer strategiskt och effektivt arbetssätt. Vi tror att forskningen kommer att leda till nya metoder och bättre underlag för att vidta åtgärder i rätt tid, varken för tidigt (det blir dyrt) eller för sent (som kan bli ännu dyrare). Kompetensbehoven är ett område där vi redan levererat resultat i programmet, en roadmap kring hur vi ska möta behovet.

Forskningsprogrammet har börjat och börjat bra i flera projekt, men det tar mer tid än vad vi hade räknat med att arbeta tillsammans tvärvetenskapligt. Att förstå varandras forskningsområden, forskningsmål och definitioner är viktigt och måste få ta lite tid.

Bryter ny mark

Det har visat sig svårare än väntat att hitta lämpliga doktorander, men nu har sex av tio anställts. Vidare diskuteras ett alternativ med disputerad forskare i stället för en doktorand för ett av projekten (1.7 Förbättrat beslutsstöd för befintliga VA-nätverk). Orsakerna till att det har varit svårt att hitta kandidater har diskuterats både i programkommittén och med arbetsgivarna. Vår hypotes är att det finns en kombination av förklaringar. Flera projekt fokuserar på frågor som är nya för forskning inom infrastrukturförhållanden i Sverige. Därför saknas akademiska ideal och förebilder. Dessutom är konceptet med branschbaserade doktorander relativt nytt för kommunerna, det kommer att ställa extra krav på studenterna för att förstå det svenska sammanhanget. Programmet bryter ny mark, vilket också är en stark indikator på hur viktigt programmet är.

I forskningsprogrammet Mistra InfraMaint ska vi göra vår del för smartare underhåll av infrastruktur.

Vi tror att det kommer gå, och att det är nu det händer.

Annika Malm, programchef

Kristina Gabrielii, styrelseordförande

”Vi vill ligga långt framme, både tekniskt och organisatoriskt”

Skellefteå kommun har två doktorandprojekt inom Mistra InfraMaint

Mikael Lindholm, avdelningschef för gator och parker i Skellefteå, ser kommunens doktorandprojekt inom Mistra InfraMaint som en möjlighet att ligga i framkant. Viljan att utveckla Asset Management inom gatuunderhållet ledde till doktorandprojektet 1.8 Smart underhåll av stadsgator. Där hittar vi sedan början av året doktoranden Amjad Afridi.

Amjad Afridi har arbetat som gatuingenjör i kommunen i fem år. Men nu får han en ny roll där strävan blir att testa nya lösningar för gatuunderhåll, lösningar som bland annat möjliggörs genom digitalisering, uppkoppling, nya tekniker och nya sensorer.

— Det avgörande för satsningen är att vi vill arbeta mer strukturerat genom att tillämpa Asset Management. Det ger oss ett sätt att objektivt förstå grunderna, beslutet om när underhåll ska ske bygger på valda gränsvärden, säger Mikael Lindholm.

— Det är viktigt av ekonomiska skäl men också för att vi ska kunna visa politikerna vilka insatser som behövs och när. De som har jobbat länge med underhåll har ofta en bra känsla för den saken. Med nya metoder och Asset Management kan vi också belägga att vi har siffrorna på vår sida, säger han.

Erfarenheten en styrka

Trafiksäkert, användarvänligt och tillgängligt är funktionsmål för projektet. Den stora utmaningen tror Mikael Lindblom snarast blir att begränsa omfattningen.

— Risken är ju att det blir väldigt stort och spretigt och då når vi kanske aldrig konkreta resultat, säger han.

Att det gick att hitta en doktorand internt tror han är en styrka ur den aspekten, Att Amjad Afridi kan verksamheten gör det lättare för honom att värdera vad som är praktiskt möjligt. Och Amjad Afridi håller med:

— Jag har varit gatuingenjör inom projektering men jag känner ju till synpunkterna från dem som arbetar med drift och underhåll och förstår det mesta av de problemen. Genom det här projektet får jag en bredare bild av hela processen och det blir värdefullt för mig, säger han.

Hitta en balans

Ett första steg för Amjad Afridi blir att sammanställa en rapport kring hur Skellefteå kommun arbetar idag. Var finns bristerna? Var finns utrymme för förbättringar.

— Det tror jag är en bra start, säger Amjad Afridi.

Projektet kommer att bana ny mark för kommunerna. Trafikverket använder vissa metoder för att prioritera när, var och hur de statliga vägarna ska underhållas. Men det finns inte ännu någon motsvarighet för stadsgator.

— Och problemen är heller inte desamma. De allra flesta gatorna är till exempel inte så tungt belastade som de statliga vägarna. Däremot har städernas gator många fler system att samverka med, som ledningssystem för VA, el och fiber, säger Mikael Lindholm.

Amjad Afridi tror att en utmaning blir att hitta lösningar som passar både små och stora kommuner.

— Det gäller att hitta den balansen, säger han.

Fakta: Projektets akademiska koppling är med KTH där projektledaren Sigurdur Erlingsson finns. Bland parterna finns förutom Skellefteå kommun, som anställer doktoranden, och KTH även VTI Statens väg- och transportforskningsinstitut, Ramböll, NCC, PEAB, Skanska, Trafikverket, RISE Research Institutes of Sweden och Göteborgs stad.

Skellefteå kommun har ytterligare ett doktorandprojekt inom Mistra InfraMaint: 1.7 Förbättrat beslutsstöd för befintliga VA-ledningsnät.

”Vi har fått en bra diskussionsplattform”

Studie inom Mistra InfraMaint ger lärdomar om dagens arbetsprocesser och framtida möjligheter

Inom ramen för examensarbetet Tillgångshantering i offentlig sektor  genomfördes under 2019 en fem månader lång fallstudie hos Sveriges största leverantör av vattentjänster, Stockholm Vatten och Avfall.

– För oss var det ett intressant arbete med många bra diskussioner, säger Tommy Giertz, strategisk utvecklingsingenjör vid Stockholm Vatten och Avfall som fungerade som kontaktperson för civilingenjörsstudenterna Emil Mårtensson och Philip Rumman som genomförde studien.

Examensarbetet är en inledande studie men ett av de första konkreta resultaten från Mistra InfraMaint. Det genomfördes vid KTH, Kungliga Tekniska Högskolan, inom projektet 2.1 Systemlogik och anpassning av affärsmodeller i smart underhåll av infrastruktur som leds av professor Mats Engwall.

Syftet var att undersöka hur Stockholm Vatten och Avfall kan organisera och hantera sina tillgångar för att säkra framtiden. Utmaningarna är bland annat att framtidssäkra ledningsnätet och hänga med i den snabba tekniska utvecklingen.

Asset Management i praktiken

Det finns ett antal teorier publicerade som beskriver hur tillgångshantering (Asset Management) ska gå till. Krav från lagstiftning och tillsynsmyndigheter innebär att offentliga verksamheter i allt högre grad behöver införa standardiserande arbetssätt men forskningen på området har brister inte minst när det gäller att bygga ledningssystem i verksamheten.

–Vi undersöker hur vi skall förhålla oss till hela diskussionen om Asset Management. Det kan vara ett bra sätt att strukturera vårt arbete men det kan också vara ett evighetsarbete som inte ger så mycket tillbaka i praktiken för oss, säger Tommy Giertz.

Studien inleddes med en kartläggning av arbetsprocesserna inom företaget. Interna ledningsdokument jämfördes med resultatet från totalt 14 intervjuer med anställda. Ett par exempel från frågebatteriet är ”Vad finns det för förväntningar och ansvar på respektive grupp inom enheten att planera för och hantera risker?” och ”Finns det en formaliserad eskaleringsmekanism, det vill säga, ett sätt att lyfta en risk till högre nivå ifall den är kritisk och kräver överseende från ledning?”

Strategisk planering

Examensarbetets resultat pekar på att de största utmaningarna ett offentligt infrastrukturbolag måste övervinna är:

• Brist på strategisk och långtidsplanering.
• Otydlig fördelning av tillgångsansvar.
• Brist på ledningsengagemang för tillgångshanteringssystem.
• Avsaknad av standardiserad riskhantering.
• Brist på informationsutbyte.

Tommy Giertz tycker att det är en bra diskussionsplattform för framtiden.

Saknas manual

– Många har nog tänkt mycket kring underhåll, men det har saknats en bra manual för hur man gör praktiskt. Nu finns det stora möjligheter att genomföra ett effektivt underhåll av va-ledningar och anläggningar. Med resultaten från InfraMaint kommer det förhoppningsvis bra verktyg som kompletterar och underlättar arbetet, säger han.

Mats Engwall. Projektledare för projekt 2.1, håller med:

– Mistra InfraMaint lyfter fram viktiga utvecklingsbehov i samhället som sällan uppmärksammas. Vår infrastruktur behöver underhållas och dessutom står vi vid teknikskiften som leder till nya möjligheter, säger han.

– Mitt i det står kommunerna som de centrala aktörerna. De är inte jättevana att hantera forskning, utveckling och kompetens. Kan vi hjälpa kommunerna att studera teknikomvandlingen ur ett användarperspektiv har vi kommit långt, säger Mats Engwall.

Fortsatt arbete

Arbetet i projekt 2.1 går vidare. I höstas rekryteras en doktorand till projektet, Amelie Bennich, med placering på KTH. Hon arbetar nära KTH-doktoranden Evelina Hådén inom Vinnova-finaniserade projektet Den digitala maskinentreprenören eftersom det finns kopplingar mellan de två projekten.

Stockholm Vatten och Avfall fortsätter att vara engagerade i Mistra InfraMaint främst genom sin doktorand Roya Meydani inom projekt 1.1 Beslutsstödsstrategier för infrastrukturägare, ett projekt som även det leds av KTH.

Mats Engwall och Tommy Giertz på programträffen 1 oktober 2019.

Kompetensutveckling är nyckeln
till framtiden – och framgången

Gunn-Mari Löfdahl, kompetenskoordinator,
om att utveckla och bygga kompetens för ett smartare underhåll

Utmaningarna är stora, men också potentialen, att med vidareutvecklade arbetsmetoder och stärkta beslutsunderlag minska riskerna och nå ett effektivare och mer hållbart underhåll. Men för att åstadkomma detta krävs inte bara engagerade människor utan även rätt kompetens!

– Just kompetensfrågan var därför bland det första vi började nysta i när programmet startade. Vi identifierade behovsbilden genom intervjuer med stora, mellanstora och små kommuner (både förvaltningar och bolag), entreprenörer, teknikkonsulter, en region och en nationell beställare, säger Gunn-Mari Löfdahl, biträdande programchef och kompetenskoordinator för Mistra InfraMaint.

– Där kunde vi snabbt konstatera att det inte bara handlar om VAD, det vill säga vilken kunskap som behövs, utan också HUR kompetensutvecklingen kan lösas. Planering av underhåll hanteras ofta i små organisationer med många arbetsuppgifter där tiden helt enkelt är en bristvara. Hur löser vi det? Gunn-Mari Löfdahl har tydliga tankar:

Lärandet behöver vara lättillgängligt, inte kräva resor och helst inte heller kräva mycket tid…

Ingen lätt uppgift, men med ”mikrolärande” som pedagogisk modell uppfyller vi i princip allt detta! Mikrolärande innebär att kunskap förmedlas i små lättillgängliga avsnitt/portioner. Typiskt kan det vara i form av korta filmer som kan ses direkt i mobilen eller datorn. Det kommer vara möjligt att prenumerera på nya avsnitt och över tid kommer det att finnas ett bibliotek av kunskap och erfarenheter att ta del av. En liten början finns redan på https://mistrainframaint.se/larande/mikrolarande/.

Lärande oavsett när, var och vem

Med metoden mikrolärande kan lärandet nå många. Det krävs egentligen inte att man avsätter tid i kalendern, men för att nå faktiskt kompetensbyggande kan det vara precis det som behövs. Att boka in till exempel 15 minuter per vecka för den egna kompetensutvecklingen, kanske tillsammans med kollegor, är inte någon stor investering men kan innebära stort värde. Kan detta vara hela lösningen? Nej, men det är en delmängd och steg på vägen.

Ta större steg genom samverkansprojekt

”Att riva en anläggning för tidigt eller för sent kostar mycket pengar…” Det är ett citat från intervjuerna som gjordes i projektet 3.1 a Roadmap för kompetensuppbygganad.

Underhåll är ju så mycket mer än att laga rörbrott i VA-systemet eller potthål i gatan. Det handlar om tillgångsförvaltning (Asset Management) där kunskap om intressenters behov på kort och lång sikt (prestandan) behöver balanseras mot bland annat resurser, risker, miljöaspekter och kostnader. Bra beslutsunderlag är en viktig grund för allt detta. Här kommer det andra benet i programmets bidrag till kompetensbyggandet in. Vi har kallat det ”samverkansprojekt”.

Deltagande i ett samverkansprojekt innebär en betydligt större investering av tid, dels för att delta i kurser och webbinarier, dels för att arbeta ”hemma” med att tillämpa kunskapen. Men det är en investering som också ger direkta resultat och nytta för verksamheten. Allt detta kommer att genomföras under handledning och uppföljning av projektledningen.

Planen är att redan under hösten 2020 starta det första samverkansprojektet där det kommer att ges möjlighet för ett tiotal organisationer att delta.