Underhållet av vår infrastruktur är samhällsviktigt

Ett på många sätt annorlunda år – vårt andra i programmet – är nyss till ända. Pandemin har påverkat oss alla och vi har i praktiken upplevt hur snabbt digitalisering kan få genomslag, åtminstone när det gäller kommunikation.

I princip alla våra möten och konferenser har blivit digitala under 2020 och det har fungerat förvånansvärt bra. Men visst saknar vi de fysiska mötena!

En ansenlig skara…

Vi har inte kunnat mötas fysiskt, men under året har vi blivit fler som arbetar tillsammans i programmet. Det tycker vi både är roligt och viktigt. För genom att vi ökar skaran av forskare, ingenjörer och studenter som är medvetna om vikten av en väl fungerande infrastruktur och utmaningarna på vägen, och som arbetar tillsammans med förvaltningar, branschorganisationer och industrin, ökar vi möjligheterna till att hitta bra lösningar. Samtidigt som vi sätter fokus på området och arbetar för att höja dess status. Vårt budskap är tydligt: Underhållet av vår infrastruktur är samhällsviktigt!

Under 2020 har vi haft glädjen att välkomna fyra nya doktorander; Martin Larsson, Amjad Afridi, Ebba Gröndahl och Martin Bjarke, och en postdok, Viktor Bergion. Dessutom kompletterade vi mot slutet av året med ytterligare tre projekt och utökade gruppen med ytterligare en doktorand, en postdok och ett seniort projekt, projekten som du hittar information om här. Vi är därmed nu en ansenlig skara av engagerade personer, hela nio doktorander, två postdok och många seniora forskare, som har kommunal förvaltning som gemensamt arbetsfält.

Vi har även sett förändringar i programledningen. Programchef Annika Malm lämnade över rodret till biträdande programchef Gunn-Mari Löfdahl i slutet av april, som höll kursen framtill att Lars Marklund tillträdde som ny programchef i november.

Resultaten från programmet

Egentligen tror vi att processen är minst lika nyttigt bidrag som resultaten. Forskningen är viktig men är ju så mycket mer än publikationer. Det är i processen, i det dagliga, som vi arbetar för att sprida kunskap, engagemang och bygger nätverk. Men vi börjar även se intressanta resultat. Både i form av disputerade forskare, där Karin Sjöstrand var först att nå detta, och ny kunskap. Exempel på detta hittar du längre fram i rapporten.

I en framtid

Vi är nu mitt i det intensiva arbetet med programmets första period, men redan nu lyfter vi blicken och planerar för en andra fas. Som en del av det arbetet planerar vi en seminarieserie under 2021, som går under arbetsnamnet ”I en framtid”, där vi blickar framåt och inspireras av intressanta föreläsare. Vi ser helt enkelt fram emot ett mycket spännande 2021!

Målen och hur
vi jobbar mot dem

Syftet med programmets projekt och arbete är att bidra till att Sveriges kommuner och VA-bolag jobbar för ett effektivt och hållbart underhåll.

För att säkerställa att arbetet går åt rätt håll har programmet satt upp ett antal effektmål. Förhoppningen är att dessa kommer att nås på åtta års sikt, vilket är den tid som programmet räknar med att vara verksamt.

Målen är följande:

• Förbättrad hållbar effektivitet med 20 procent
• Halverad kompetensbrist
• Över 50 kommuner är förebilder för hållbar tillgångsförvaltning (Asset Management)
• Minst tio företag har antagit resultaten från programmet och exporterar tjänster/produkter, kompetens och praxis
• Mer än fem små/medelstora företag har startats utifrån resultat i programmet

Dessa mål behöver följas upp och utvärderas. Det finns dock inte alltid bra mått som beskriver det vi vill mäta, det finns inte alltid tillräckligt med mätvärden och osäkerheten i mätvärdena kan vara stor. De tre första målen är direkt kopplade till flera aktiviteter inom programmet men för de två sista effekten en förväntad positiv spin-off som vi arbetar för.

Viktiga indikatorer

Vi har därför valt att mäta måluppfyllnad utifrån effektmålen, där det går, men kompletterat med mätning av indikatorer och framgångsberättelser. De indikatorer vi tagit fram redovisas på två nivåer:

• Nationella värden
• Utvalda organisationers svar

Utvalda organisationer innebär ”de som i någon form är aktiva inom programmet”.

När nationella värden används ger det en bild av de allmänna trenderna i samhället, men det är svårt att avgöra om det till någon del är programmets förtjänst. När vi utvärderar hur långt vi har kommit med att uppfylla målen har vi därför valt att fokusera på lokala förbättringar i de kommuner där programmet är verksamt. Utvalda organisationers svar är alltså det vi främst följer upp programmets effekter genom.

Läs rapporten

Hur långt vi har kommit i måluppfyllnaden utvärderas baserat på ett antal indikatorer för varje mål. Värden för dessa indikatorer erhålls genom att söka relevant information på nätet, genom erfarenhet samt genom kännedom om, och insyn i, dataunderlag. Dataunderlag inhämtas framför allt från Svenskt Vattens databaser, SKR:s data och skrifter samt enkäter och personlig kommunikation.

Vi har valt att sammanställa och redovisa resultaten i en rapport med indikatorerna som stöd i text för att visa hur väl vi tycker att vi uppfyller, eller är på väg mot, de önskade målen. Programmets framgång kommer utvärderas flera gånger under de åtta åren. Den första rapporten, som är gjord efter två år, finns att läsa här (pdf).

Skador i betongbron? Drönaren kan ge besked

Projekt inom Mistra InfraMaint visar hur modellering och drönare kan ge lärdomar om betongkonstruktioner.

Drönare är en särskilt intressant metod för att bedöma betongkonstruktioners tillstånd. Så sammanfattar projektledaren Johan Ahlström Mistra InfraMaints projekt 1.3.

Projekt 1.3 Betong och stål i byggnadsstrukturer – Förväntad livslängd för underhåll  är avslutat så när som på att slutrapporten återstår.

Projektledaren Johan Ahlström, RISE, anser att resultaten från de testade teknikerna kan vara värdefulla som beslutsunderlag.

– I vårt projekt koncentrerade vi oss främst på att utvärdera betongbroar genom att använda inspektioner med drönare och modellering. Resultaten kommer att redovisas i en slutrapport, säger han.

Drönare ger överblick

Projektet har till exempel utfört inspektioner på betongbroar med drönare, en metod som ger en god överblick av konstruktionens tillstånd.

– Några fördelar vi ser är att det är enkelt att studera hur en skada utbreder sig över tid som slutligen kan bli kritisk och att drönaren inte kräver kranar och ställningar, berättar Johan Ahlström.

– För att undersöka risken för korrosion på stålarmering i betong så användes en modell för att uppskatta betongens pH och kloridkoncentration. Indata till modellen är till exempel ålder och väderdata som samlades in för varje inspekterat objekt. Resultat från modellen ger information om det finns en hög eller låg risk för korrosion, säger han.

Vidare perspektiv

I projektet samarbetade RISE Resarch Institutes of Sweden med projektparten och konsultföretaget WSP. Det samarbetet gav bland annat ökad möjlighet och kompetens för drönarinspektioner.

– Att projektet ingick i forskningsprogrammet Mistra InfraMaint har också varit intressant eftersom det har gett ett större perspektiv om problem och lösningar kring underhållsfrågor från olika delar av infrastrukturen, säger Johan Ahlström.

I nuläget är det osäkert om och hur projektets resultat förs vidare till fortsatt forskning och praktisk tillämpning.

– Det har vi inte riktigt diskuterat ännu, säger Johan Ahlström.

Drönare används för undersökningar av brokonstruktioner.

”Tillgången till vatten är grundläggande för människor och samhälle”

Karin Sjöstrand fokuserar på att utveckla beslutsstöd för beslutsfattare.

Ur ett internationellt perspektiv är vatten, vattenförsörjning och vattentillgång väldigt viktiga frågor. Därför har de hamnat i fokus för Karin Sjöstrands forskning. Hon verkar inom två av Mistra InfraMaints projekt, 1.10 Infrastrukturförvaltning – från data till socioekonomiskt beslutsstöd och 1.12 Hållbar analys för smart underhåll.

— Tillgång till vatten av god kvalitet, och i tillräcklig mängd, är grundläggande för människors hälsa och ett funktionellt samhälle. Men människans beroende av vatten utgör också utmaningar, och en minskad tillgång på färskvatten klassas numera som en av de största globala samhällsriskerna, med både kortvariga och långsiktiga effekter på människor, ekosystemtjänster, biologisk mångfald och de ekonomiska sektorer som är beroende av en tillförlitlig vattentillgång, säger Karin Sjöstrand som är forskare inom Mistra InfraMaint.

— Även om Sverige på ett nationellt plan och i internationell jämförelse har en god vattentillgång så uppstår bristsituationer även här under delar av året säger hon och ger torkan 2018 som ett exempel. Då drabbades Sverige, för tredje året i rad, av en minst sagt ansträngd situation vad gäller tillgången till vatten. 

— Vattenbristen som uppstod medförde stora konsekvenser för det svenska samhället, konstaterar hon.

Utvecklar beslutsstöd

30 oktober 2020 disputerade Karin Sjöstrand med avhandlingen Decision support for sustainable water security. Avhandlingen handlar i stora drag om hur man kan gå tillväga för att avgöra vilken som är den bästa vägen framåt när man vill säkerställa en långsiktigt säker och hållbar vattenförsörjning och vattenanvändning.

— Jag har fokuserat på att utveckla olika former av beslutsstöd för beslutsfattare inom såväl kommunal dricksvattenförsörjning som för verksamhetsutövare som är beroende av vatten. Med bra beslutsunderlag skapas förståelse för vilka avvägningar som krävs och vilka åtgärder som är ekonomiskt fördelaktiga och socialt och miljömässigt hållbara.

Generella metoder

— En stor del av mitt arbete har jag fokuserat specifikt på områden med låg vattentillgång, och hur olika delar av samhället (till exempel industri, hushåll, lantbruk och kommuner) kan hjälpa till för att skapa en bättre och mer hållbar vattensituation, berättar Karin Sjöstrand.

Konkret har det rört sig om att utveckla och tillämpa hållbarhetsanalyser, riskanalyser, kostnads- nyttoanalyser och kostnadseffektivitetsanalyser. Metoderna som Karin Sjöstrand har utvecklat i sitt doktorerande har tillämpats i svenska fallstudier, men de är generella och kan därmed även tillämpas i andra delar av världen.

Verkar i två projekt

Karin Sjöstrand verkar inom två delprojekt inom Mistra InfraMaint, 1.10 Infrastrukturförvaltning – från data till socioekonomiskt beslutsstöd  och 1.12 Hållbar analys för smart underhåll.

— Inom 1.10 har jag lett en studie där vi (RISE och VTI) har undersökt hur svenska företag drabbas ekonomiskt vid avbrott i vattenförsörjningen. 1 405 företag från hela Sverige och i princip alla svenska näringsgrenar svarade på en enkät med frågor kring deras vattenförsörjning och vattenanvändning. Syftet var bland annat att ta fram underlag kring de samhällsekonomiska kostnader som uppstår vid leveransavbrott.

Kostnaderna för vattenavbrott kan sedan ställas i relation till kostnaden för olika typer av motåtgärder för att förhindra framtida störningar i vattenförsörjningen, vilket hjälper beslutsfattare (inom både vattensektorn och näringslivet) att prioritera mellan åtgärder.

Verktyg identifierar åtgärder

Inom projekt 1.12 arbetar Karin Sjöstrand under 2021 tillsammans med Chalmers och VTI med att vidareutveckla beslutsstödsverktyget WISER (Water Investments for Sustainability Enhancement and Reliability) för dricksvattensektorn.

— WISER är ett Excel-baserat verktyg som möjliggör en strukturerad och transparent utvärdering och jämförelse av alternativa dricksvattenåtgärders sociala, miljömässiga, ekonomiska och tekniska effekter. Verktyget kan därmed användas för att avgöra vilka åtgärder som är bäst ur till exempel ett hållbarhetsperspektiv.

— Verktyget baseras på forskning som utfördes inom den första delen av mitt doktorandarbete och kommer att finnas tillgängligt via www.dricks.chalmers.se från slutet av januari, berättar Karin Sjöstrand. 

Finns det andra områden inom (svensk) infrastruktur som är lika väsentliga som vatten och vattentillgång?

— Självklart inte! säger Karin Sjöstrand.

Fakta: Karin Sjöstrand

Karin Sjöstrand, RISE.

 

• Studerade ekosystemteknik vid LTH (examen 2003) och har sedan dess bland annat arbetat på Statens Geotekniska Institut och länsstyrelsen i Skåne (med vattenverksamhet och vattenförvaltning).
• Kom till RISE (SP) 2013 för att samordna institutets vattensatsning.
• Mellan 2015 och 2020 industridoktorand på Chalmers/DRICKS (centrum för dricksvattenforskning).
• Under stora delar av doktorandtiden även knuten till Columbia Water Center på Columbia University i New York City.
• Bor med man, två söner och en liten valp söder om Manhattan i USA.
• Kontakt: karin.sjostrand@ri.se

Arbetsboken för självskattning av Asset Management

”Den gav en struktur, den gav inspiration, den var ett bra stöd när vi ville skapa oss en gemensam bild av läget för vår tillgångsförvaltning”.

Det är exempel på kommentarer från organisationer som använt arbetsboken i interna workshoppar.

Arbetsboken är ett praktiskt exempel på material som tagits fram inom projektområdet Hållbar kompetensutveckling. Materialet finns publicerat på vår webbplats och är fritt nedladdningsbart. Du hämtar arbetsboken här (pdf) och det Excelark du behöver för att analysera resultaten här.

Syftet är att det ska vara ett stöd till att göra frågorna kring tillgångsförvaltning mer greppbara och transparenta, och inte minst för att trigga diskussioner för att nå en samsyn över aktuellt läge och vad som bör prioriteras inom verksamheten.

Redan flera workshoppar

Extra roligt är att flera organisationer som genomfört workshoppar, vill dela med sig av sina erfarenheter.

Kungsbacka kommun berättade om sina erfarenheter vid ett av våra lunchseminarier (läs en intervju med verksamhetschefen Annika Malm här). NSVA har både bidragit med mikrolärande (se videon nedan) och med en rapport som visar resultatet och erfarenheterna från den workshop som de genomförde under ledning av våra doktorander Ebba Gröndahl och Martin Bjarke.