Underhåll av infrastruktur är en het fråga

Under 2021 har vi översköljts av webinarier, rapporter och tidningsartiklar som handlar om vikten av underhåll av infrastruktur eller hur eftersatt underhållet är. De kraftiga översvämningarna som drabbade Sverige intensifierade samhällsdebatten ytterligare och det blev uppenbart för många att infrastrukturen måste underhållas bättre för att stå emot de påfrestningar som klimatförändringarna innebär. 

Att underhåll av infrastruktur är en så högaktuell fråga motiverar såklart oss som arbetar i programmet och det skickar också tydliga signaler till samhället om behovet av den forskning som vi bedriver. Det sammantaget leder till att våra resultat blir bättre och att resultaten får större spridning.

Genom Mistra InfraMaint banar vi ny mark då vi skapar vi en forskarmiljö dedikerad till underhåll av infrastruktur. Det innebär att vi utbildar nya forskare inom området, får seniora namnkunniga forskare att förflytta sig mot underhållsforskning och skapar en arena för dialog inom området. I Sverige har forskning om underhåll av infrastruktur varit sällsynt, men nu ser vi att vi börjar bygga upp en kritisk massa av forskare för att forskningsområdet ska bli livskraftigt. Dessa forskare börjar nu leverera resultat i form av vetenskapliga artiklar och rapporter, men än viktigare är att de sprider sin kunskap i samhället. Våra doktorander är en viktig framgångsfaktor i arbetet att bygga kompetens och sprida kunskap i de organisationer de är knutna till. Doktorander och postdoks är därför centrala aktörer i programmets arbete med kompetensöverföring från akademin till kommunerna. Detta gäller inte bara för våra fyra kommundoktorander utan för samtliga elva doktorander och tre postdoks eftersom nästan alla våra projekt bygger på samverkan mellan kommuner och akademin.

Under 2021 startades inte mindre än fem nya projekt upp och nu är det totala antalet projekt inom programmet 25 stycken. De flesta projekten har nu kommit upp i full fart och vi börjar se att vetenskapliga resultat börjar ramla in. Ett betydelsefullt resultat är att ytterligare en av programmets doktorander har disputerat. I april försvarade Carolina Liljenström lyckosamt sin avhandling om livscykelanalyser. Carolina kommer att fortsätta sitt arbete i projektet även efter disputationen.

Vi börjar nu närma oss slutet av programmets första fas. Flera av programmets projekt är dock försenade och för vi ska kunna genomföra en rättvis halvtidsutvärdering har vi i samråd med Mistra beslutat att Fas 1 förlängs med sex månader och avslutas sommaren 2023. Under 2021 har arbetet med planering av programmets andra fas påbörjats, ett arbete som kommer pågå under hela 2022. Målet är att förbereda den kommande halvtidsutvärderingen, som genomförs i början av 2023. Det arbetet innefattar dels att samla in och sammanställa de resultat vi har uppnått inom programmet, dels att inspireras och planera inför framtida forskningsprojekt. Som en del i det arbetet genomförde vi under hösten en seminarieserie som fokuserar på stora utmaningar för kommunal infrastruktur. Arbetet med halvtidsutvärderingen och planeringen av Fas 2 kommer att vara viktiga arbetsuppgifter för vår nya biträdande programchef Magnus Arnell, som ni kan läsa mer om i avsnittet Nyckelhändelser 2021.

Framtiden för Mistra InfraMaint är ljus. Vi har nu de perfekta ingredienserna för att skapa fortsättningen av vårt program med nya forskningsprojekt. Vi har kompetenta forskare med resultat som de kan bygga vidare på, en kunskapsbas att sprida i samhället, engagerade behovsägare, ett allmänintresse samt svåra samhällsutmaningar att tackla. Vi är stolta över det program vi har lyckats bygga så här långt men samtidigt känner vi att detta bara är början och vi längtar efter att få se vad som ligger framför oss.

Många svenska företag oförberedda på vattenleveransavbrott

Verksamheten i företag påverkas i olika omfattning av att inte ha tillgång till vatten. Hotell- och restaurangbranschen påverkas kraftigt redan vid ett oplanerat vattenavbrott på två timmar, visar en studie som gjorts i Mistra InfraMaint. Skogsbruksindustrin är den bransch som klarar sig bäst vid ett avbrott.

I en studie som gjorts i Mistra InfraMaint har 1405 svenska företag inom i princip alla näringsgrenar svarat på en enkät kring sin vattenförsörjning och vattenanvändning. Inte inom någon näringsgren är samtliga företag opåverkade av ett avbrott.

Livsmedelsföretag påverkas mest

Flest svar har kommit in från företag inom tillverkningsindustrin (ca 450) och där är det livsmedelsföretag och kemikalieföretag som påverkas mest.

– Ett avbrott i vattenleveransen kan innebära att man behöver minska ner verksamheten av hygienskäl, inte kan hantera en eventuell brand, inte kan använda en viss typ av säkerhetsutrustning eller för att verksamheten i sig är vattenberoende, säger Josefine Klingberg, projektledare på RISE, som genomfört studien.

Värst för hotell och restauranger

Företagen har själva fått uppskatta hur reducerat deras förädlingsvärde* blir vid avbrott som varar från två timmar till en månad. Hotell och restaurangbranschen faller kraftigt redan efter två timmars oplanerat avbrott och kan då bara upprätthålla 40 procent av sin normala produktion. Skogsbruksindustrin är den bransch som klarar sig bäst vid ett avbrott. Ju längre avbrottet varar, desto färre företag kan återhämta sig direkt.

En majoritet av företagen har inte vidtagit några åtgärder för att minska risken att drabbas av ett vattenavbrott.

Josefine Klingberg, projektledare, RISE.

– Att de inte gjort någonting för att skydda sin verksamhet vid ett vattenavbrott var något som vi anade. Vi hoppas att studien kan få företag att tänka efter kring hur väl förberedda de är på ett vattenavbrott och utifrån det genomföra åtgärder. Borde man skaffa någon form av reservvatten när man vet att man blir väldigt hårt drabbad, eller kan man förlita sig på att någon annan kommer med vatten till en?, säger Josefine Klingberg.

Åtgärder kan förhindra avbrotten

Hon menar att studien kan hjälpa beslutsfattare, både i kommuner och företag, att prioritera mellan åtgärder som kan förhindra avbrotten.

– Några företag har till exempel svarat att de planerat att investera i en alternativ vattenkälla eller i en mer vatteneffektiv teknik.

Resultaten från studien kan också användas som underlag för nödvattenprioritering.

– När det gäller det kan kommuner agera olika. En kommun kanske vill prioritera de som är sårbarast och blir hårdast drabbade, en annan kommun kanske behöver prioritera de som står för stora ekonomiska värden.

Studien har gjorts inom projektet Infrastrukturförvaltning – från data till socioekonomiskt beslutsstöd. Studien finansieras även av Svenskt Vatten Utveckling.

*Förädlingsvärde = Värdet av företagets produktion (av varor eller tjänster) minus värdet av insatsvarorna som har använts

Läs rapporten: Värdet av vattenförsörjning

Artikel i tidskriften WATER: The value of water — estimating water-disruption impacts on businesses

Mikrolärande: Värdet av vattenförsörjning

Läs mer om ämnet: 2020 disputerade Karin Sjöstrand med avhandlingen Decision support for sustainable water security. Avhandlingen handlar i stora drag om hur man kan gå tillväga för att avgöra vilken som är den bästa vägen framåt när man vill säkerställa en långsiktigt säker och hållbar vattenförsörjning och vattenanvändning.

Video: När vattentillgången brister. Film om flera metoder som företag kan använda sig av för att skapa en mer hållbar vattenanvändning.

Mistra InfraMaint – från idé till verklig nytta

Gunn-Mari Löfdahl sammanfattar arbetet hittills

Fem år redan – och så bra det blivit! Tiden går fort när man har roligt sägs det ju och det har det gjort här, för det var faktiskt redan 2017 som det började.

Det var då som Mistra lät IQ Samhällsbyggnad genomföra en förstudie om läget för underhållet av våra infrastrukturer och potentialen i att ta stöd av bland annat digitalisering. Syftet var att effektivisera och på sikt minska underhållsskulden inom främst VA och gata/väg, dvs infrastrukturer under kommunalt ansvar. Hjärtefrågor för oss på RISE och inte minst för Annika Malm som Sveriges enda doktor inom distributionsnät för vatten.

Redan före sommaren skickade vi ut inbjudan till en workshop, till både ledande forskare och behovsägare, och den 4:e september 2017 träffades vi i Göteborg. Efter engagerade diskussioner under workshopen följde sedan några intensiva månader där Annika och jag jobbade tight tillsammans och med våra nätverk av intressenter för att sätta samman en ansökan. Det är ju inte vilken ansökan som helst till ett Mistra program, där alla delprojekt, leverabler, parter och finansiering ska vara klara och i detalj specificerade, tillsammans med bland annat beskrivning av det aktuella forskningsläget och den tilltänkta organisationen.

Men så bra det blev! Ja, först fick vi ju grön flagg för själva ansökan, puh, i kvalificerad konkurrens. Vår valda inriktning kändes så helt rätt; att samla ett kluster av både etablerade och nya forskare, där de nya i så stor utsträckning som möjligt handlade om kommundoktorander. Detta med att arbeta med forskningen nära och inom verksamheterna såg vi nämligen som en nyckelfråga. Dels för att nå praktiskt tillämpliga resultat, dels för att minimera startsträckan till tillämpning och inte minst för den nytta som doktoranderna gör genom att visa vilket intressant och givande område som underhåll av infrastruktur är att arbeta med. Och det bästa av allt; våra parter inom både förvaltningarna och högskolorna lyckades sedan rekrytera ett gäng av helt fantastiska doktorander.

Utmaningar då? Ja visst har vi haft sådana, inte minst detta med rekryteringen och uppstarten av doktorandprojekten som tog betydligt mer tid än vi hoppades på. Sedan har vi haft en del händelser som påverkat tidsplaneringen, allt ifrån barnledigheter till pandemin. Men samtidigt har mycket åstadkommits och mycket av det ser du nu i den aktuella årsrapporten och även i de från 2020 och 2019. Själv brinner jag bland annat för lärande och där har vi ju jobbat en hel del med Mikrolärande. Hittills har vi publicerat ett 40-tal YouTubefilmer. Metoden har dessutom spridit sig som ringar på vattnet så nu pratar många fler om mikrolärande som en bra metod. Superkul, och bidragen fortsätter att produceras, spridas och komma till nytta.

Men mest spännande är det att blicka framåt! Nu när jag går i pension känns det riktigt bra att få lämna över stafettpinnen till en så engagerad kraft som Magnus Arnell, som nu axlat rollen som biträdande programchef. Jag tror att vi alla är överens om att området underhåll av infrastruktur är superviktigt och nu gäller det ju bland annat att planera och jobba för en andra programperiod. Från ”bänken” håller jag alla tummar!

Mistra InfraMaints Mikrolärande

En kunskapsbank öppen för alla

Under 2021 intensifierades arbetet med att producera mikrolärande för att sprida kunskap till områdets aktörer. 26 nya filmer publicerades inom en rad olika områden.