Ett omvälvande år

Mistra Inframaint

2022 har ett flertal händelser fått stor uppmärksamhet när vattenledningar brustit i exempelvis Nykvarn och Askersund och många invånare blivit utan vatten. Men frågorna har också fått stor uppmärksamhet tack vare debattinlägg och diskussion om prioriteringar. I vår uppföljning av statusen för kommunernas infrastrukturunderhåll kan vi inte se någon markant förbättring på kort sikt. Tvärtom vittnar många om fortsatta utmaningar i takt med att det ekonomiska läget försämras. Nu gäller det att hålla uppe prioriteringen av omsorgen om vår gemensamma infrastruktur för att bibehålla fungerande samhällen så som vi känner dem. Från InfraMaint vill vi bidra med underlag, verktyg och arbetssätt för ett smartare underhåll av VA, vägar och spårväg.

Första programfasen av InfraMaint går mot sitt slut i juni 2023. Forskningsprojekten har under året kommit med mycket resultat vilket den långa publikationslistan vittnar om. Tre av våra doktorander – Roya Meydani, KTH, Anna Ohlin Saletti, Kretslopp och Vatten i Göteborg och Louise Andersson, RISE – har försvarat sina licentiatavhandlingar och Amelie Bennich, KTH, passerat sitt halvtidsseminarium. Det är viktiga milstolpar då doktoranderna är kompetensbärare och grunden för området vi bygger upp. Dessa och flera andra viktiga händelser beskrivs i avsnittet Nyckelhändelser 2022.

Att fas 1 tar slut innebär att programmet utvärderas av finansiären Mistra. Vi har lämnat in en omfattande halvtidsrapport som utvärderas av en kommitté med internationella forskare inom vårt område. Kommittén utvärderar också vår ansökan om fortsättning för fas 2. I nästa fas vill vi fortsätta arbetet för ett smartare underhåll. Fokus kommer att skifta något mot organisationernas kapacitet att jobba på strategisk, taktisk och operativ nivå med planerat underhåll. Mistras beslut om fas 2 beviljas kommer under våren.

Med allt fler resultat jobbar vi hårt för att sprida dessa. Över 25 nya mikroläranden har publicerats och vi fortsätter med våra öppna lunchwebinarier. Under året har våra forskare presenterat på flertalet konferenser och vi har deltagit på bland annat Almedalsveckan och International Water Associations konferens World Water Congress and Exhibition i Köpenhamn.

2023 blir ett spännande år. Följ oss via nyhetsbrev, lunchwebinarier, mikroläranden, sociala medier och andra events för att ta del av ännu mera spännande forskningsresultat och uppstarten av fas 2!

Ny doktorand ska hjälpa kommuner att klimatanpassa

Klimatförändringarna gör att vårt samhälle står inför stora utmaningar, inte minst när det gäller skyfall och höjningar av havsnivån. Om vädret blir ännu mer extremt, kan havsnivåerna komma att tillfälligt bli ännu högre på grund av stormar. På vissa hålls syns effekterna redan, exempelvis när havsvatten tränger in i ledningssystem, eller när systemen saknar kapacitet att ta hand om stora regnmängder på kort tid.
En viktig del av kommunernas klimatanpassning, särskilt i kustnära samhällen, är att se över och anpassa ledningssystemet.
Samtidigt står kommunerna inför andra utmaningar, som ökad exploatering och framtida krav från myndigheter och lagstiftare.

Ska hjälpa kommunerna med klimatanpassning

Sara Roth är ny industridoktorand inom Mistra InfraMaint, tillsammans med Sweden Water Research och NSVA via Lunds universitet. Hennes doktorandprojekt Klimatanpassning av urbana dagvattensystem syftar till att synliggöra problematiken, och hjälpa kommunerna till ett klimatanpassat ledningsnät.
– Mitt doktorandprojekt strävar efter att undersöka hur vi kan ändra dagens deterministiska planeringspraxis till en ny metodik, som är mer anpassad efter ett samhälle i förändring. Som forskare har vi möjlighet att arbeta med frågan utanför ett specifikt projekt i staden, vilket ger oss större möjligheter att undersöka problemet från många olika vinklar för att försöka hitta en optimal lösning.

Sara Roth är utbildad civilingenjör i Ekosystemteknik vid LTH, med inriktning mot vatten i staden.
– Dagvatten är det som har fascinerat mig mest. Innan jag påbörjade min doktorandtjänst arbetad jag som konsult inom dagvatten- och skyfallshantering. Då fick jag en större förståelse för hur svårt det är att arbeta med klimatanpassning, därför att det sällan finns någon tid till att sätta sig in i ny forskning och testa nya metoder.

Samhällsekonomiskt perspektiv viktigt 

När behovet av åtgärder och anpassningar ökar, är det också viktigt att dessa väljs ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Därför kommer projektet att arbeta tillsammans med RISE, som har ett pågående projekt där man tar fram en metod för att göra kostnadsnyttoanalyser på olika klimatanpassningsåtgärder.
– Detta är en mycket viktig aspekt. Med ökade kostnader för klimatanpassningsarbetet behöver de tillgängliga resurserna användas där vi faktiskt vet att de gör nytta. Men för att möjliggöra en mer effektiv resursanvändning räcker inte kostnadsnyttoanalyser, det behövs även en mer långsiktig planeringshorisont. Och det redan konstaterade underhållsbehovet behöver förstås åtgärdas.

Metodik för kuststäder

Målet med projektet är att utveckla en metodik för hur kuststäder kan arbeta med klimatanpassning på flera olika områden samtidigt, och även få in både ett samhällsekonomiskt perspektiv och tidsperspektiv.
– Då kan åtgärder, och därmed utgifter, komma först när det finns en tillräckligt stor risk, säger Sara Roth.
För att metodiken ska vara förankrad i hur man arbetar i dag, så kommer den att testas på två olika pilotområden inom NSVA:s verksamhetsområde; ett kustnära avrinningsområde i Helsingborg och ett i Landskrona.
– Inom projektet hoppas vi att den framtagna metoden ska effektivisera politiska diskussioner och skapa ett bättre underlag för beslutsfattare.

Projektet Klimatanpassning av urbana dagvattensystem löper fram till 2027, och Sara Roth handleds av Salar Haghighatafshar.

Läs mer om projektet här.

Hur kan vi skapa hållbara nivåer för tillskottsvatten?

Tillskottsvatten, det vatten i avloppssystemet som inte är spillvatten, är ett komplext fenomen som orsakar stora samhällsekonomiska kostnader. Det kan leda till att avloppsssytem blir överbelastade, att vatten läcker ut, översvämningar och att processerna vid reningsverken fungerar sämre och att orenat avloppsvatten släpps ut. I dag finns ingen effektiv lösning på problemet, och det är dyrt att bygga om våra avloppssystem.

Anna Ohlin Saletti är industridoktorand på Göteborg Kretslopp och Vatten. Hennes doktorandprojekt handlar om att ta fram en riskbaserad beslutsstödsmetod för att nå en hållbar niva av tillskottsvatten, och hon presenterade sin licentiatavhandling under 2022.

– Det är viktigt att utföra rätt åtgärd på rätt plats. Gör man felprioriteringar kan det leda till ökade problem med exempelvis tillfälliga utsläpp av avloppsvatten eller källaröversvämningar. Eller att man dimensionerar upp reningsverken tidigare än nödvändigt. Vi behöver hantera problemen strukturerat, med hänsyn till tillgängliga data och rådande osäkerheter. Då kan man fatta smarta och hållbara beslut.

Projektet har identifierat några principer för att kunna få en hållbar nivå av tillskottsvatten. I ett mikrolärande publicerat 2022 berättar Anna Ohlin Saletti mer om dem.

Anna Ohlin Saletti är doktorand inom projekt 1.6b, Från gömda avloppsnät till full åtkomighet för smarta beslut II. Hon handleds av Lars Rosén och Andreas Lindhe. 

Läs mer om projektet här.

Röster i halvtid

Halvvägs in i programmet har vi samlat röster om betydelsen av Mistra InfraMaint. Här berättar behovsägare och styrelseledamot om vilken skillnad vår forskning kan göra.

Pär Dalhielm, VD Svenskt Vatten:

Lena Blom, Kretslopp och Vatten, Göteborgs stad:

Några reflektioner om våra vardagliga behov

Norrvattens Daniel Hellström om programmet betydelse för vår vardag

Det gör den förvisso, men för att möta framtida krav och behov så behövs betydande resurser men också nya arbetssätt, metoder och verktyg. Digitalisering, klimatförändringar, förändringar i demografi a förändringar och behov av resurseffektivitet samtidigt som vi strävar efter livskvalitet ställer krav på utveckling och anpassning till förändrade behov. Insikten om att det finns utmaningar för den kommunala infrastrukturen är knappast ny och många kommuner arbetar föredömligt med detta, men ett gemensamt systematiskt kunskapsbyggande där kommuner och sektorer tillsammans utvecklas och lär av varandra behöver stärkas. Inte minst behöver vi stärka vår förmåga att ta hand om och utveckla det vi redan har, det vill säga underhålla de gemensamma resurser som våra kommunala infrastrukturer utgör.

Detta var också något som Mistra insåg, vilket resulterade i programmet InfraMaint. Mistra har en unik och viktig roll i finansiering av strategiskt forsknings- och innovationsarbete. Med en öppenhet och efterfrågan på bredd och tvärvetenskapligt arbete och med tydligt fokus på forskning för samhällsnytta har Mistra varit med och finansierat flera viktiga och banbrytande program. Som ny forskare hade jag själv möjligheten att delta i programmet ”Urban Water” där vi arbetade med frågeställningar om hur de kommunala vattentjänsterna kunde utformas på ett mer hållbart sätt. En viktig lärdom från Urban Water är att det tar tid för olika vetenskapsdiscipliner att finna varandra, men också att det är långt ifrån självklart var resultat från tvärvetenskaplig forskning blir publiceringsbar. Senare hade jag glädjen att följa MistraPharma som bland annat gav viktig vägledning kring läkemedels miljöpåverkan och hur utsläppen av dessa via avloppsvatten kan minskas. Mistras satsning på InfraMaint är ytterligare ett program som är av strategisk betydelse för kommunala vattentjänster och dessutom annan viktig kommunal infrastruktur som cykelvägar, spårvägar och kommunala gator och vägar.

Mistra har haft en förmåga att identifiera och stimulera forskning inom områden som är eller har varit i stort behov av kunskapslyft och kompetensförstärkning, samt att avsevärt stärka förmågan att arbeta strategiskt och långsiktigt. Ett sådant område är underhåll av kommunal infrastruktur. Den svenska forskningstraditionen inom området har knappast kunnat beskrivas som offensiv och världsledande och den akademiska hemvisten har nog till stora delar varit oklar eller till och med bortglömd. I ett läge där prognoserna för den kommunala infrastrukturen inte var direkt ljusa och någon aktör som uppenbart kunde vända utvecklingen kunde identifieras så lanserade Mistra en utlysning för en större satsning på FoU för kommunal infrastruktur. Behoven var lätta att se utifrån ett kommunaltekniskt perspektiv, men skulle det verkligen vara möjligt att få till fungerande forskning kring detta? Gensvaret från branschen, åtminstone från Svenskt Vatten och flera kommuner, var mycket positivt och dessa bidrog tillsammans med en stor del av finansiering av programmet. Utmaningens karaktär gjorde att nya konstellationer och samarbeten var tvungna att formeras och är också en process som även delvis karaktäriserat programmet under sin första period.

Satsningen har en lika fundamental som självklar betydelse för hållbar utveckling och vidareutveckling av hållbara städer och samhällen. Grundläggande för hållbar utveckling är att på ett klokt sätt ta vara på de tillgångar man har. Resurseffektivitet är centralt för konkurrenskraft och att underhålla och vidareutveckla redan gjorda investeringar är en grundbult för detta.

Mistra InfraMaint är således ett viktigt program eftersom det lyfter underhållsfrågorna. Programmet har under sina första år skapat en unik möjlighet att lyfta frågor om underhåll av kommunal infrastruktur till en strategisk nivå, men kommer också kunna visa på nya arbetssätt som digitalisering och AI-metoder erbjuder.

Så sänd en tacksamhetens tanke till att vi har fungerande kommunal infrastruktur nästa gång du dricker ditt morgonkaffe och måhända även till InfraMaint som lägger grunden för att vi står bättre rustade för att möta morgondagens utmaningar.

Våra mikroläranden – en unik kunskapsbank

Under 2022 har vi producerat över 25 mikroläranden för att sprida kunskap till områdets aktörer. För att fler på ett enkelt sätt ska kunna ta till sig filmerna, tog vi under hösten fram konceptet Kunskapskvarten, som presenterades våren 2023. Lagom långa, lättillgängliga spellistor på olika teman skickas ut till berörda aktörer, ihop med diskussionsfrågor och läsning för den som vill fördjupa sig. Ett enkelt sätt för en organisation att lära tillsammans.