Grönt ljus för fas två av Mistra InfraMaint
I dag meddelar Mistras styrelse att vårt forskningsprogram får fortsatt finansiering för fas två – 54 MSEK över en kommande femårsperiod. Det möjliggör ännu mer långsiktig forskning och fler tillämpade resultat ute i kommunerna.
I slutet av förra året lämnade Mistra InfraMaints programledning in ansökan om fortsatt finansiering för ytterligare fem år av forskning om smart underhåll av infrastruktur. Efter en utvärdering av en internationell expertpanel har Mistras styrelse beslutat att ge grönt ljus för fortsatt finansiering.
Utvärderingspanelen framhåller bland annat att vi nått våra mål, inte minst när det gäller kombinationen av samhällsnytta och tillämpade vetenskapliga resultat. Panelen lyfte även kontakten mellan akademi och behovsägare inom programmet som en framgångsfaktor, samt den betydande mängd aktiviteter vi gjort för att sprida kunskap och resultat.
– Vi har varit duktiga på att nå ut med vår forskning i olika former, och det har även varit viktigt att den forskning vi gör baseras på de frågor som kommunerna själva identifierar som viktiga. Vi gör flera projekt tillsammans med kommunerna, så att de hela tiden kan vara med och styra och vara delaktiga i den forskning som bedrivs, säger programchef Lars Marklund, som även framhåller doktorandernas viktiga roll i programmet.
– Det pratas mycket om tillämpad och behovsbaserad forskning, men det är först när man gör det tillsammans med behovsägarna som det verkligen blir på riktigt. Att vi har doktorander som sitter ute hos kommunerna och är anställda av dem för att jobba med forskning har varit en jätteviktig del i det.
Under fas två kommer Mistra InfraMaint, förutom att fortsätta med allt det som varit lyckosamt under fas ett, fortsätta att utveckla programmet för att ännu bättre tackla angelägna samhällsutmaningar.
– Vi har under fas ett identifierat vad kommunerna har för behov och vad som behöver göras från forskningens sida. Det som blivit tydligt för oss är att vi måste jobba ännu mer med organisationsutveckling och stärka kommunernas kapacitet att till sig vår forskning, säger Lars Marklund.
Ett viktigt arbete framåt är även att väcka frågan ytterligare hos politiker och beslutsfattare. Infrastruktur är en viktig framtidsfråga, och under de år som programmet pågått hittills har frågan bara blivit mer och mer aktuell.
– Det är fler än vi som har sett att man måste jobba med att både bibehålla och utveckla infrastrukturen. Fler yttre faktorer, som exempelvis naturkatastrofer, har gjort att man insett vikten av att ha en fungerande infrastruktur och ökat riskmedvetenheten i samhället. Fler och fler inser att om vi ska ha ett robust samhälle, så måste infrastrukturen fungera 24 timmar om dygnet.
Att arbeta för en stadig och resilient infrastruktur innebär att man måste väga in även framtida utmaningar, som kommande klimatförändringar. Det kräver ett underhållsarbete som inte bara ersätter befintliga delar i systemet, utan hela tiden förbättrar och gör systemen redo för de utmaningar som ligger framför oss.
– Det kräver ännu mer proaktivt arbete. Det har vi pratat om ända från start, nu vill vi arbeta med ännu längre tidshorisonter. Vi är väldigt glada att få fortsatt förtroende att bygga ett nytt forskningsområde inom denna stora och viktiga fråga.