Målet: En beslutsmodell som skapar verklig nytta

2019 disputerade Viktor Bergion  i miljövetenskap vid Chalmers med en avhandling om hur en riskbaserad beslutsmodell kan användas för mikrobiell riskreducering i dricksvattensystem.

Dricksvattensystem, och att definiera lösningar som minimerar risk men samtidigt är samhällsekonomiskt lönsamma, har sedan fortsatt att vara i fokus för hans forskning.

– Men det har varit mycket uppströmsarbete. Det här projektet innebär att jag får utforska ett svart hål där jag inte har varit så mycket tidigare, själva ledningssystemen, säger han.

Skellefteå fallstudie

Sedan förra året är Viktor Bergion knuten till Mistra InfraMaints projekt 1.7 Förbättrat beslutsstöd för befintliga VA-nätverk. Det genomförs av Chalmers i samarbete med Skellefteå kommun och ska utveckla ett angreppssätt för hur VA-ledningsnät systematiskt kan analyseras och åtgärder prioriteras så att nätets status optimeras med hänsyn till hela livslängden.

Pandemin har förstås påverkat arbetet: Något fysiskt besök i Skellefteå har det inte blivit ännu, knappt ens fysiska besök på Chalmers eftersom arbetet sker hemifrån. Men Skellefteå är viktigt som fallstudie för projektet.

– Samtidigt vill jag få med även andra, mindre, kommuner och har börjat söka bland kommuner som deltar i Mistra InfraMaint. I övrigt har jag börjat med att sammanställa en litteraturgenomgång, berättar Viktor Bergion.

Lagom balans

Den stora utmaningen kan bli att hitta en lagom nivå, tror han: En beslutsstödsmodell som inte är så komplicerad att den blir svår att tillämpa men som samtidigt inte blir alltför simpel.

– Den detaljerade utformningen av beslutsstödsmodellen är något som får komma lite senare, vi börjar med de grundläggande ramarna och kan därifrån skapa en struktur, säger Viktor Bergion.

Han tror att det finns en stor potential eftersom underhållsbehovet är stort och det just nu pågår mycket diskussioner och planering kring den nödvändiga förnyelsen av ledningsnäten.

– Det skapar möjligheter för skiften i olika steg. Kontakter med kommuner och branschorganisationen som Svenskt Vatten blir säkert allt viktigare ju längre projektet fortskrider.

Samhällsekonomisk nytta

Det är ganska stor skillnad på vad som är möjligt beroende på kommuners storlek, tror han och ger exempel: En stor kommun har större resurser men en liten kommun kan ha andra fördelar som att kunskapen om systemen är samlade hos färre personer och enheter vilket gör det lättare att få en överblick.

– Det finns så mycket att vinna på bättre beslutsmodeller. Därför går det att skapa samhällsekonomisk nytta och det känns det kul att kunna bidra till, säger han.

Projektet syftar till att analysera och prioritera åtgärder som behövs genom att göra avvägningar mellan risker, kostnader och andra effekter. Att samla in och bearbeta data som en del av en beslutsstödsmodell ska göra det lättare att prioritera åtgärdsalternativ och hitta rätt balans mellan reaktiva och proaktiva åtgärder.