”Miljöpåverkan av framtida underhåll måste beräknas i designstadiet”
Ett intressant resultat av Carolina Liljenströms forskning är en kartläggning som visar att dagens livscykelanalyser (LCA) sällan väger in framtida klimatförändringar. I april försvarade hon sin doktorsavhandling.
Carolina Liljenström är forskare inom Mistra InfraMaints projekt Minskad livscykelpåverkan av framtida infrastrukturunderhåll. Hon har sin bakgrund på KTH där hon har en kandidatexamen från programmet Teknisk fysik och därefter gick till mastersprogrammet Teknik och hållbar utveckling och doktorandstudier.
I april 2021 disputerade hon med en avhandling om livscykelanalyser (LCA) av transportsystem och transportinfrastruktur. Efter disputationen fortsätter hennes arbete i projektet i Mistra InfraMaint.
– Jag har undersökt hur olika sätt att göra LCA kan användas som beslutsstöd i olika situationer, säger Carolina Liljenström och ger några exempel:
- Bestämma åtgärder för att nå klimat- och energimål i transportsektorn och i bygg- och anläggningssektorn
- Välja var man ska bygga infrastruktur i tidig planering
- Välja infrastruktur med låg miljöpåverkan av framtida underhåll i policy och upphandling
Fördjupat forskningen
– Jag har också gett exempel på hur man kan göra LCA i några av de här beslutssituationerna och beräknat årlig klimatpåverkan och energianvändning av svensk transportinfrastruktur och det svenska transportsystemet.
Carolina Liljenström försvarade redan vid starten för Mistra InfraMaint sin licentiatuppsats.
Gick din tidigare forskning om svensk transportsektor att ta vidare till inom Mistra InfraMaint eller skiljer sig spåren?
– Det jag gjorde inom Mistra InfraMaint fördjupar vissa delar från min tidigare forskning. I min licentiatuppsats räknade jag till exempel på klimatpåverkan från svensk transportinfrastruktur som den ser ut i dag, inklusive underhåll som görs av den infrastrukturen varje år. I Mistra InfraMaint fokuserar jag på miljöpåverkan av framtida underhåll i planering av enskilda byggprojekt och hur man kan beräkna den, berättar Carolina Liljenström.
Forskningsprojektet har syftet att integrera livscykelbedömningar för svenska väg- och järnvägsnätet. Kan du säga något om resultaten?
– Vi har kartlagt metoder som används i LCA för att beräkna miljöpåverkan av framtida underhåll och diskuterat relevansen av de metoderna i policy och i upphandling av infrastruktur. Vi fokuserade specifikt på vilka metoder man har använt för att bestämma hur många år in i framtiden som underhållsfasen sträcker sig, hur ofta underhåll ska göras och hur detta påverkas av framtida klimatförändringar.
Intressanta resultat
Resultaten visar en stor variation i vilka metoder som används, konstaterar Carolina Liljenström.
– Det blir svårt att konsekvent säga vilken av dem som är bäst att använda i beslutsfattning eftersom alla har olika för- och nackdelar. Det är snarare så att den bästa metoden att använda i en LCA beror på vilka konstruktionslösningar man räknar på (till exempel om det är konventionella lösningar eller innovativa, där man inte vet så mycket om hur de fungerar i praktiken).
Vilken metod som är bäst att använda beror också på hur metoden kan uppfylla kravet på objektivitet i en upphandlingssituation. Och flera resultat har varit intressanta.
– Ett intressant resultat var att så få LCAer, bara två av de 92 vi analyserade, tar hänsyn till hur framtida klimatförändringar kommer påverka underhållsbehovet, säger Carolina Liljenström.
Ger en bra grund
– Ett annat intressant resultat var relaterat till metoder som används för att bestämma när underhåll ska göras. Tidigare studier har kritiserat LCA för att inte räkna på realistiska underhållsscenarier och har rekommenderat att man oftare ska modellera infrastrukturens tillstånd (till exempel sprickbildningar) under dess livscykel och på så sätt få en noggrannare uppskattning av i vilken utsträckning som underhåll kommer att behövas. Nu såg vi att en tredjedel av de LCAer vi analyserade faktiskt använder sådana beräkningsmodeller, vilket kan tyda på en trend i den riktningen.
Carolina Liljenström ser en tydlig utmaning för framtida underhåll av infrastruktur och möjligheten att räkna på dess miljöpåverkan. Främst gäller det hur man kan implementera LCA av underhåll i praktisk beslutsfattning.
– För att minska miljöpåverkan av infrastruktur måste man beräkna miljöpåverkan av framtida underhåll redan i designen av nya projekt. Det svåra är inte att hitta metoder för hur det kan göras utan hur de metoderna kan anpassas till de krav som ställs i olika planeringsskeden såsom upphandling och hur metoderna, på ett systematiskt sätt, ska kunna inkludera effekten av framtida klimatförändringar. Den här studien ger inte svar på hur man ska göra för att integrera metoderna i beslutsfattningen – men vi har kartlagt vilka metoder som används i LCA och det ger en bra grund, säger hon.
Spännande följa andra
Samarbetet inom Mistra InfraMaint, där det idag finns nio doktorander och två postdokforskare, har inte gjort så stor praktisk skillnad för Carolina Liljenström.
– Jag har inte haft ett direkt samarbete med andra doktorander eller andra projekt inom Mistra InfraMaint i det här arbetet. Men självklart har det varit inspirerande att veta att andra jobbar med närliggande frågeställningar. Det har varit spännande att följa deras arbete! säger hon.
Efter disputationen fortsätter hennes arbete, som forskningsingenjör, i projektet i Mistra InfraMaint.
– Bland annat ska jag räkna på miljöpåverkan av framtida underhåll för svenska väg- och järnvägsnätet och hur det påverkas i olika scenarier för framtida klimatförändringar, berättar Carolina Liljenström.