Unik historisk genomgång – hur växte vår infrastruktur fram?
För att se framåt, bör vi även se och lära av tidigare skeenden. Det har varit utgångspunkten för Mistra InfraMaints projekt 2.6, en historisk studie av hur de kommunala gatunäten och VA-systemen växt fram, och hur de förvaltats.
Projekt har undersökt de längre historiska utvecklingslinjerna kring kommunal infrastruktur i Sverige, och nu finns den unika överblick som Pär Blomkvist vid Mälardalens Universitet gjort, att ta del av.
– Jag har kopplat samman bygget av vår infrastruktur med medicinhistoria, socialhistoria, kulturhistoria, samt ekonomisk – teknisk och politisk historia. Detta för att försöka ge en bred bild av hur systemen växt fram, och vilka faktorer som varit med och påverkat. Det är första gången som någon gör denna jämförande historiska överblick, säger han.
Rapporten visar på betydelsen av det historiska arv som våra system bär på, och kan vara ett sätt att förstå exempelvis hur de olika infrastrukturslagen växt fram och varför de är organiserade på ett visst sätt – hur vägar alltid varit en allmän angelägenhet, medans vatten och sanitet något privat, och hur man först drog vattenledningar till staden, men först senare insåg att det krävs avlopp för att samma vatten ska ha någonstans att ta vägen i slutändan.
– Våra infrastruktursystem är byggda för mer än hundra år sedan, man vissa val i både den tekniska utformningen, organiseringen och lagstiftningen kring de här systemen är gjorda i en situation som är väldigt olik vår moderna tid. De har också skötts på ett sätt som var rationellt och vettigt i början av 1900-talet, och vissa saker hänger kvar som inte passar perfekt idag, säger Pär Blomkvist.
På Stockholmsutställningen 1897 kunde besökarna ta sig en titt på en modell över Sundsvalls vatten- och avloppssystem. Det var ett bygge man gärna skröt om, som botade kolera och byggde bort en del av den misär många människor tidigare levt i. I dag är våra infrastruktursystem mer osynliga, en utveckling som Pär Blomkvist sett tydligt i sin genomgång av historien.
– Vi tänker inte på våra system idag. Teknikerna som byggde infrastrukturen var otroligt stolta över att vara med och bygga det moderna samhället, det fanns ingen måtta på hur mycket man pratade om vilken betydelse detta hade, hur mycket resurser som lades och vilken status projekten hade. Men sedan glömde vi bort dem. Och nu när de behöver uppdateras och underhållas så har kommunal infrastruktur inte längre samma status, säger han, och menar att det skulle behövas en nytändning hos systembyggarna – nu måste vi bygga ett nytt samhälle igen.
– Men det finns ingen bred rörelse på samma sätt. Det är en slående skillnad, systemen ligger där och vi tar dem för givna. Men nu när tågen är försenade, vi får vattenbrist och så vidare, så börjar fler förstå och frågan kommer upp igen.
Att få en överblick över systemen kan vara ett sätt att bättre förstå situationen vi är i idag, och hur vi hamnade där.
– Precis som en läkare måste väga in sjukdomshistorien och inte bara titta på provsvaren för att ställa en diagnos, så måste vi titta på historien för att förstå varför våra system inte mår bra. När jag började trodde jag att vi alltid haft två system, gata och VA, precis som idag. Men i själva verket har vi haft tre olika arrangemang som gradvis och i olika takt utvecklats till infrastrukturella system. Vatten och avlopp blir egentligen inte ett sammanhängande system förrän från och med 1940-talet. Det var en aha-upplevelse för mig, och sådana saker kan vara viktiga för att kunna ställa en diagnos på vår infrastruktur. Nu är det dags att fråga våra system: hur mår du egentligen?