Hoppa till innehåll

Ny doktorand ska hjälpa kommuner att klimatanpassa

Klimatförändringarna kommer att ställa oss inför en rad nya utmaningar. Ett nytt doktorandprojekt inom Mistra InfraMaint ska undersöka hur en ny metodik kan tas fram, för att hjälpa kommunerna att klimatanpassa sitt dagvattensystem.

Klimatförändringarna gör att vårt samhälle står inför stora utmaningar, inte minst när det gäller skyfall och höjningar av havsnivån. Om vädret blir ännu mer extremt, kan havsnivåerna komma att tillfälligt bli ännu högre på grund av stormfloderPå vissa hålls syns effekterna redan, exempelvis när havsvatten tränger in i ledningssystem, eller när systemen saknar kapacitet att ta hand om stora regnmängder på kort tid.

Sara Roth, doktorand inom Mistra InfraMaint.

En viktig del av kommunernas klimatanpassning, särskilt i kustnära samhällen, är att se över och anpassa ledningssystemet.
Samtidigt står kommunerna inför andra utmaningar, som ökad exploatering och framtida krav från myndigheter och lagstiftare.

Ska hjälpa kommunerna med klimatanpassning
Sara Roth
 är ny industridoktorand inom Mistra InfraMaint, tillsammans med Sweden Water Research och NSVA via Lunds universitet. Hennes doktorandprojekt Klimatanpassning av urbana dagvattensystem syftar till att synliggöra problematiken, och hjälpa kommunerna till ett klimatanpassat ledningsnät.
– Mitt doktorandprojekt strävar efter att undersöka hur vi kan ändra dagens deterministiska planeringspraxis till en ny metodik, som är mer anpassad efter ett samhälle i förändring. Som forskare har vi möjlighet att arbeta med frågan utanför ett specifikt projekt i staden, vilket ger oss större möjligheter att undersöka problemet från många olika vinklar för att försöka hitta en optimal lösning.

Sara Roth är utbildad civilingenjör i Ekosystemteknik vid LTH, med inriktning mot vatten i staden.
– Dagvatten är det som har fascinerat mig mest. Innan jag påbörjade min doktorandtjänst arbetad jag som konsult inom dagvatten- och skyfallshantering. Då fick jag en större förståelse för hur svårt det är att arbeta med klimatanpassning, därför att det sällan finns någon tid till att sätta sig in i ny forskning och testa nya metoder.

Samhällsekonomiskt perspektiv viktigt
När behovet av åtgärder och anpassningar ökar, är det också viktigt att dessa väljs ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Därför kommer projektet att arbeta tillsammans med RISE, som har ett pågående projekt där man tar fram en metod för att göra kostnadsnyttoanalyser på olika klimatanpassningsåtgärder.
– Detta är en mycket viktig aspekt. Med ökade kostnader för klimatanpassningsarbetet behöver de tillgängliga resurserna användas där vi faktiskt vet att de gör nytta. Men att använda resurser effektiv innebär inte endast kostnadsnyttoanalyser, det behövs även en mer långsiktig planeringshorisont. Och det redan konstaterade underhållsbehovet behöver förstås utföras.

Metodik för kuststäder
Målet med projektet är att utveckla en metodik för hur kuststäder kan arbeta med klimatanpassning på flera olika områden samtidigt, och även få in både ett samhällsekonomiskt perspektiv och tidsperspektiv.
– Då kan åtgärder, och därmed utgifter, komma först när det finns en tillräckligt stor risk, säger Sara Roth.
För att metodiken ska vara förankrad i hur man arbetar i dag, så kommer den att testas på två olika pilotområden inom NSVA:s verksamhetsområde; ett kustnära avrinningsområde i Helsingborg och ett i Landskrona.
– Inom projektet hoppas vi att den framtagna metoden ska effektivisera politiska diskussioner och skapa ett bättre underlag för beslutsfattare.

Projektet Klimatanpassning av urbana dagvattensystem löper fram till 2027, och Sara Roth handleds av Salar Haghighatafshar.