En forskarskola som lyfter blicken
För andra gången har Mistra InfraMaint arrangerat en forskarskola för våra doktorander. Här får deltagarna med sig praktiska verktyg, samtidigt som man lyfter blicken och får möjlighet att sätta sin forskning i ett större perspektiv.
Forskarskolan består av två olika kurser, den ena ger samhällsvetenskapliga och historiska perspektiv på infrastruktur, och den andra handlar om forskningsmetoder och praktiskt hantverk kring forskande.
– Syftet med den första kursen är att ge en bredare bild av infrastrukturens historiska framväxt och de utmaningar som man står inför idag, utifrån ett brett samhällsperspektiv. Det kan hjälpa doktoranderna att knyta sina mer snäva, och kanske tekniskt inriktade projekt till ett större sammanhang, säger Pär Blomkvist, teknikhistoriker och docent i industriell ekonomi vid Mälardalens Universitet. Han leder forskarskolan och driver själv forskningsprojekt inom Mistra InfraMaint.
Den andra kursen är mer konkret, här diskuteras forskningsmetoder, som hur man gör en bra intervju eller vad man ska tänka på när man tolkar källor.
Så ser de kunskapsmässiga delarna av forskarskolan ut, men det finns även en annan viktig dimension: det sociala.
– Doktoranderna sitter på olika ställen i Sverige, har olika handledare på olika universitet och kommer från olika forskningstraditioner. Forskarskolan är ett sätt att skapa en gemensam bas i de lite bredare samhällsvetenskapliga delarna, men man lär även känna varandra, kan knycka idéer av varandra och vet vad de andra håller på med – så om man stöter på något som kan vara intressant för de andra så kan man tipsa. Det skapar en samhörighet mellan doktoranderna.
”Forskarskolan hjälpte mig att bättre förstå mitt eget arbete och min forskningsmetod”
Det två delkurserna ger olika typer av kunskaper, som bägge är viktiga för att forskningen ska göra vad den i grunden är till för: att bidra till smart och hållbar förvaltning och utveckling av vår infrastruktur.
– Doktorandernas arbeten handlar ofta om tekniska detaljer, men tekniska detaljer räcker ofta inte för att få till en förändring, man måste ha de samhälleliga aspekterna med också. Det är också själva fundamentet för Mistra InfraMaint – att man ska driva förändring och systemförändring kräver både ny teknik och socioteknik, säger Pär Blomkvist.
Forskarskolan funderar lite som ett forskarseminarium särskilt för InfraMaints doktorander, fast ur ett lite annat perspektiv
– Sådana har de redan sina respektive miljöer, där de kan få expertråd från personer som verkligen kan ämnet de håller på med. Så det behöver de inte få från oss – vi bidrar med utblick och perspektiv.
Det är andra gången som forskarskolan hålls, och en av deltagarna den här gången är Marcella Holz, som doktorerar vid Lunds Universitet inom projekt 2E PRIORITERA: Prioriteringar i politiskt beslutsfattande kring långsiktigt underhåll av infrastruktur.
För hennes del har forskarskolan gett just den bredare kunskap om infrastruktursystem som var tanken.
– Jag har också tagit med mig olika perspektiv från olika forskningsområden som jag inte skulle ha fått utan kursen. Den hjälpte mig också att få en bättre förståelse för möjliga tvärvetenskapliga tillvägagångssätt som jag kan använda i mitt eget arbete. Men framför allt hjälpte forskarskolan mig att bättre förstå mitt eget arbete och min forskningsmetod, säger hon.