Hoppa till innehåll

Ny artikel om förvaltning av gatunätet

Vad ligger oftast bakom nedbrytning av gatunätet, och hur tacklar sveriges kommuner problemet? Det är temat för en nyligen publicerad artikel, med Mistra InfraMaints doktorand Amjad Afridi som en av författarna. 

Artikeln beskriver vilka processer som ligger bakom nedbrytning i gatunätet, och vilka metoder de svenska kommunala förvaltningarna tillämpar. Studien bygger på en undersökning bland landets kommuner, genomförd med hjälp av enkät och kompletterande intervjuer.

Amjad Afridi

Amjad Afridi

51% av de tillfrågade 290 kommunerna runt om i landet svarade på enkäten, som gav flera viktiga insikter: potthål och andra ojämnheter, krackelering och spårbildning är de vanligaste vägskadorna, både i små och stora kommuner.  Åldrande beläggning, belastning från tung trafik men framför allt gamla fogningar och lappningar är  de mest vanliga orsakerna till skador på kommunala gator och gäller för hela landet.

– Vi såg också att användningen av kommersiella vägförvaltningssystem (PMS) är begränsad, men däremot är okulär bedömning mer vanlig, det vill säga att vägskadorna avläses visuellt och analyseras genom erfarenhet snarare än på ett objektivt och automatiserat sätt. Det beror troligen på låga och kortsiktiga underhållsbudgetar samt bristande resurser. De flesta kommunerna uppgav att de är nöjda med kvaliteten på den rådande metoden för skadeinventering, säger Amjad Afridi, doktorand inom Mistra InfraMaint, hos Skellefteå kommun.

Utmaningarna när det gäller underhållet av gator varierar mellan kommuner i norr och söder, och även mellan tät- och glesbefolkade kommuner.
Gemensamt för kommunerna är dock att utmaningarna ofta handlar om andra saker än de faktiska problemen nedbrytningen och kallt klimat, utan inkluderar problem som att få nödvändig budget för underhållet, anpassa verksamheten till otydliga eller icke-genomförbara politiska riktlinjer, eller möjligheten att förbättra samarbetet och samverkan mellan olika interna verksamheter i kommunen som gata, VA och andra ledningsaktörer som påverkar gatunätverket, som exempelvis telenätet, fibernätet och belysning.

– Slutligen skulle en mer nationell syn och ökad samverkan inom kommunernas verksamheter, med insikter i olika klimatzoner och kommuners kapacitet, kunna vara ett bra initiativ för att förbättra standarden när det gäller säkerhet och farbarhet på vägnätet, säger Amjad Afridi, som rekommenderar alla som arbetar med kommunala vägar och gator att läsa artikeln, så väl som politiker, VA ledningsägare, forskare och myndigheter och organisationer som Trafikverket, VTI och SKR.

Ta del av artikeln här