Olika skador på cykelbanor i norra och södra Sverige
De vanligaste skadorna på kommunala cykelvägar är ojämnheter i ytan och längsgående sprickor. Det visar en studie som gjorts i Mistra InfraMaint. De vanligaste orsakerna till skadorna är att cykelvägarna åldras, att man gör ingrepp vid grävarbeten samt att rötter och vegetation tar sig in under cykelvägarna. Resultaten från studien visar också på troliga samband med klimatfaktorer och med tätorternas befolkningsstorlek.
Hösten 2020 skickades en enkätundersökning om underhåll av kommunala cykelvägar ut till Sveriges 290 kommuner. 147 svarade på enkäten vilket gav en svarsfrekvens på 51 %. Därefter intervjuades personal från 14 av de kommuner som besvarat undersökningen.
Det visade sig att skador från rötter är vanligare i södra Sverige och i norra delen av landet är det vanligare med ojämnheter och tvärgående sprickor på cykelvägarna.
– Vi ser en tydlig skillnad i vad det är för skador som ställer till störst problem i olika delar av landet. De här resultaten ger oss en bra grund för fortsatta studier kring mekanismerna som bryter ner cykelvägarna, säger Martin Larsson, doktorand på VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut.,
Temperaturväxlingar
För regioner med kallt klimat som Sverige är det ofta temperaturväxlingar och tjäle, tillsammans med efterföljande upptining, som ger den största negativa effekten på beläggningarna.
Studien tyder på att den strukturella utformningen av cykelvägar skiljer sig mycket från en kommun till en annan. För städer i en viss storlek (60 000 – 120 000 invånare) så är det till exempel mindre skador än man kan förvänta sig.
– Många av dem är så kallade cykelstäder och kända för att de har rätt så stor andel cykeltrafik. De satsar också mer pengar per capita på underhållet, så det skulle kunna vara en förklaring.
Rötter ger skador
Studien ger inte svar på alla frågor kring orsakerna till skadorna på cykelvägar, utan det behövs mer information.
– Det första och viktigaste är att man behöver samla in bättre data på trafiklaster med tyngre fordon för att veta om man ska dimensionera på ett annat vis när man bygger och underhåller.
Det kan till exempel handla om hur tjockt asfaltslager man behöver för att cykelvägen ska hålla över tid.
– Det skulle också kunna vara så att man i södra Sverige behöver arbeta mer med problematiken med rötter som ger skador, till exempel genom att fysiskt avgränsa cykelbanan. Det kan också handla om att förbättra avrinningen och dräneringen av cykelvägarna, för det påverkar också hur mycket trädens rötter kommer att söka sig in under vägarna.
LÄS ARTIKEL: Degradation of Cycle Paths—A Survey in Swedish Municipalities
Martin Larsson arbetar med ytterligare en vetenskaplig artikel. Den handlar om utveckling av en cykelmätvagn som är specialiserad på tillståndsbedömningar av cykelvägar. Detta är viktigt då det finns en brist både på mått och mätmetoder som är anpassade efter cyklisternas behov av trafiksäkra och komfortabla cykelvägar i dagsläget.