Så påverkar tillskottsvatten samhället – och så kan det hanteras
Hur kan tillskottsvatten kan hanteras på ett sätt som är bäst både för VA-organisationen och för samhället i stort? I en ny artikel, signerad vår doktorand Anna Ohlin Saletti, presenteras en modell för att utvärdera olika åtgärder, som inkluderar kostnader och nyttor på samhällsnivå.
Tillskottsvatten är allt vatten i spillvattenförande ledningar som inte är spillvatten. För mycket tillskottsvatten leder bland annat till att mer resurser går till pumpning och rening och att det är större risk för källaröversvämningar och utsläpp av orenat avloppsvatten i vattendragen, så kallad bräddning.
Anna Ohlin Saletti, industridoktorand inom ramen för Mistra InfraMaint, knuten till Chalmers och anställd på Kretslopp och vatten, har fått en ny artikel publicerad, som handlar om hur tillskottsvatten kan hanteras på ett sätt som är bäst för samhället i stort.
– Vi har utvecklat en probabilistisk modell baserat på kostnadsnyttoanalys, som kan användas för att utvärdera tillskottsvattenåtgärder. Istället för att bara ta med effekter av tillskottsvattenåtgärder kopplade till VA-huvudmannen tar vi även med kostnader och nyttor för resten av samhället. Exempelvis presenteras metoder för att kostnadssätta lidandet av källaröversvämningar, kostnaden för miljöskada vid bräddningar och kostnaden för trafikförseningar under byggnationer, säger hon.
– En annan viktig del av modellen är att den tar hänsyn till de olika osäkerheterna i indatan och istället för att presentera resultatet som ett punktvärde presenterar inom vilket intervall utfallet mest troligt hamnar.
En viktig slutsats som artikeln presenterar är vikten av att ta med kostnader och nyttor både för VA-huvudmannen och samhället i stort när beslut om tillskottsvatten ska tas.
– Resultaten indikerar att om fokus enbart ligger på VA-huvudmannen missgynnas nyttan av tillskottsvattenåtgärder. En annan viktig slutsats är att mycket av indatan om tillskottsvatten är osäker och kan förbättras. Artikeln visar även värdet av att skapa struktur och transparens i beslutsprocessen gällande tillskottsvatten, säger Anna Ohlin Saletti.
Kopplat till artikeln har det även genomförts ett SVU-projek, där den akademiska modellen utvecklats till ett verktyg som är mer lätthanterligt i praktiken. Håll utkik efter det!