2H Var är riksintresset inom VA?
Syfte och bakgrund
Detta projekt gör en jämförande historisk undersökning av statlig inblandning i olika infrastrukturer – hur har riksintresset formulerats? I vilken grad har staten agerat som systembyggare och hur har den rollen motiverats? Hur kan lärdomar från andra infrasystem inspirera till en tydligare statlig systembyggarroll inom VA-sektorn?
Ämnet är högaktuellt, så väl som diskussionen om statens roll inom VA- sektorn. I debatten saknas dock ett jämförande historiskt perspektiv.
Samtidigt är VA-systemet unikt ur ett historiskt perspektiv, då det är den enda infrastruktur där staten inte har tagit på sig den systembyggarroll som varit framträdande inom andra infrastrukturområden som till exempel, tåg, vattenkraft, elektricitet och telefoni.
Projektledare Pär Blomkvist har tidigare gjort en historisk undersökning av den kommunala infrastrukturen, i projektet Historisk studie av regimer och dominerande modeller för byggande och förvaltning av kommunalt VA respektive gata/väg, som resulterade i boken De osynliga systemen. Projektet påvisade hur olik den statliga inblandningen varit inom väg/gata jämfört med vatten och avlopp. Inom vägsektorn tog staten tidigt en systembyggarroll som i slutändan ledde till att de allmänna vägarna förstatligades och hur Vägverket (idag Trafikverket) dessutom haft stort inflytande över såväl kommunala gator som enskild väghållning. Någon motsvarande statlig systembyggarroll har inte funnits och finns fortfarande inte inom vatten och avlopp, som i huvudsak fortfarande är en kommunal angelägenhet. Riksintresset är därför svagare inom VA-sektorn, vilket exempelvis leder till att innovationer inom VA-systemet i huvudsak är lokalt förankrade.
Utgångspunkten för projektet är insikten om att innovationer för hållbar utveckling försvåras av VA-sektorns komplexa karaktär med många intressenter på olika nivåer i samhället. Dessutom är ansvaret för VA lagt på den lokala nivån, där speciellt de små kommunerna ofta saknar kapacitet att leverera.
Projektet driver tesen att riksintresset och den statliga inblandningen behöver stärkas. Inte minst därför att sektorn är utsatt för ett dubbelt förändringstryck orsakat av både en gigantisk underhållsskuld och framtida klimatutmaningar.
Genomförande
Projektet genomför en bred litteraturstudie över tidigare forskning om svensk infrastrukturutveckling samt en del primärt källmaterial (till exempel riksdagsdebatter).