8"-->8"-->8"-->8"--> 8"-->
Hoppa till innehåll

Mistra InfraMaint årsrapport 2025

Några ord från vår programchef

Innehåll

Nya projekt beviljade

Under 2025 beviljade vi, inom ramen för programmets interna utlysningsprocess, finansiering till flera nya projekt, som spänner över allt från inspektioner av broar med hjälp av maskininlärning och AI, till blågrön dagvatteninfrastruktur. Projekten valdes i hög konkurrens bland många bra ansökningar men det fanns två gemensamma huvudteman för flera av de projekt som valdes ut: de har en tydlig plan för genomförande och tydligt bidrag till förbättringar hos behovsägare. De adresserad även ämnesområden där vårt breda program behöver stärkas ytterligare. 

– Vi och vår styrelse utgår alltid från programmets effektmål när nya projekt väljs ut och här har man en tydlig tanke om att föra forskningen närmare behovsägarna, att få ut befintlig forskning i verksamheterna och utvärdera dess resultat. Projekten har en intressant spridning i ämnesområde från dagvatten till vägytemätning och småkommunernas utmaningar, samtidigt strävar de alla mot ett gemensamt mål: att nå ut och göra reell skillnad, säger biträdande programchef Åsa Flydén.

– Engagemanget har varit stort och vi har fått många starka inspel från parterna. Det är i sig ett styrkebesked: fältet är redo att testa, införa och skala lösningar som våra forskarteam och praktiker utvecklat tillsammans.
Implementeringsprojekten blir broarna mellan teori och verklighet, och vi ser dem som avgörande för att sänka trösklarna för införande och påskynda nytta i kommuner, myndigheter och branschen i stort, säger programchef Lars Thell Marklund.

Nedan kan du läsa om våra nya projekt

I vår projektdatabas hittar du alla avslutade och pågående projekt inom Mistra InfraMaint

En forskarskola som lyfter blicken

Pär Blomkvist leder Mistra InfraMaints forskarskola

För andra gången har Mistra InfraMaint arrangerat en forskarskola för våra doktorander. Här får deltagarna med sig praktiska verktyg, samtidigt som man lyfter blicken och får möjlighet att sätta sin forskning i ett större perspektiv.  

Forskarskolan består av två olika kurser, den ena ger samhällsvetenskapliga och historiska perspektiv på infrastruktur, och den andra handlar om forskningsmetoder och praktiskt hantverk kring forskande.

– Syftet med den första kursen är att ge en bredare bild av infrastrukturens historiska framväxt och de utmaningar som man står inför idag, utifrån ett brett samhällsperspektiv. Det kan hjälpa doktoranderna att knyta sina mer snäva, och kanske tekniskt inriktade projekt till ett större sammanhang, säger Pär Blomkvist, teknikhistoriker och docent i industriell ekonomi vid Mälardalens Universitet. Han leder forskarskolan och driver själv forskningsprojekt inom Mistra InfraMaint.

Den andra kursen är mer konkret, här diskuteras forskningsmetoder, som hur man gör en bra intervju eller vad man ska tänka på när man tolkar källor.
Så ser de kunskapsmässiga delarna av forskarskolan ut, men det finns även en annan viktig dimension: det sociala.

– Doktoranderna sitter på olika ställen i Sverige, har olika handledare på olika universitet och kommer från olika forskningstraditioner. Forskarskolan är ett sätt att skapa en gemensam bas i de lite bredare samhällsvetenskapliga delarna, men man lär även känna varandra, kan knycka idéer av varandra och vet vad de andra håller på med – så om man stöter på något som kan vara intressant för de andra så kan man tipsa. Det skapar en samhörighet mellan doktoranderna.

”Forskarskolan hjälpte mig att bättre förstå mitt eget arbete och min forskningsmetod”

Det två delkurserna ger olika typer av kunskaper, som bägge är viktiga för att forskningen ska göra vad den i grunden är till för: att bidra till smart och hållbar förvaltning och utveckling av vår infrastruktur.

– Doktorandernas arbeten handlar ofta om tekniska detaljer, men tekniska detaljer räcker ofta inte för att få till en förändring, man måste ha de samhälleliga aspekterna med också. Det är också själva fundamentet för Mistra InfraMaint – att man ska driva förändring och systemförändring kräver både ny teknik och socioteknik, säger Pär Blomkvist.

Forskarskolan fungerar lite som ett forskarseminarium särskilt för InfraMaints doktorander, fast ur ett lite annat perspektiv

– Sådana har de redan sina respektive miljöer, där de kan få expertråd från personer som verkligen kan ämnet de håller på med. Så det behöver de inte få från oss – vi bidrar med utblick och perspektiv.

Det är andra gången som forskarskolan hålls, och en av deltagarna den här gången är Marcella Holz, som doktorerar vid Lunds Universitet inom projekt 2E PRIORITERA: Prioriteringar i politiskt beslutsfattande kring långsiktigt underhåll av infrastruktur.
För hennes del har forskarskolan gett just den bredare kunskap om infrastruktursystem som var tanken.

– Jag har också tagit med mig olika perspektiv från olika forskningsområden som jag inte skulle ha fått utan kursen. Den hjälpte mig också att få en bättre förståelse för möjliga tvärvetenskapliga tillvägagångssätt som jag kan använda i mitt eget arbete. Men framför allt hjälpte forskarskolan mig att bättre förstå mitt eget arbete och min forskningsmetod, säger hon.

Årets uppskattade webbinarium

Våra frukostwebbinarium på olika aktuella och intressanta teman har varit en uppskattad del av vår kommunikation sedan ett par år tillbaka, och vi har lockat fler och fler deltagare.

Under 2025 höll vi fyra webbinarium, och nytt för i år är att alla tillfällen spelas in och publiceras på vår YouTube-kanal – för alla som inte hade möjlighet att delta, eller för att sprida väckt intresse vidare till kollegor och samarbetspartners.

Årets weebbinarium var:

Innovativt underhåll av järnväg

VA: Revolutionen som försvann – om branschens renässans och hur VA kan bli avgörande i valet

Beredskap för det oväntade – lärdomar och forskning kring kommunal krishantering

 

Resultatblad – våra projekt presenterade på ett nytt vis

Under 2025 började vi arbeta på ett nytt sätt att presentera resultat från våra projekt. Lättillgängliga och sammanfattande resultatblad ger en enkel överblick som går snabbt att ta till sig. Först ut var 1.6c Utmaningar vid tillämpningen av beslutsstödsverktyg för hållbar förvaltning av kommunal VA-infrastruktur. 

Läs resultatbladet här

Ett samverkanskprojekt avlutades – nu ska väg och gata få ett eget

I maj 2025 avslutade vi vårt andra samverkansprojekt – ett unikt koncept för gemensamt lärande och utveckling som vi testade första gången 2023. Tjugo deltagare från sex VA-organisationer samlades den här gången för att tillsammans lära sig mer och utbyta kunskap och erfarenheter på temat tillgångsförvaltning.

Projektet avslutades med en fysisk träff över två dagar i Stockholm, där vi även summerade va deltagarna tagit med sig.

För Anna Linde, VA-chef på tekniska avdelningen hos Åre Kommun, var det lärorikt att tillsammans med andra skaffa sig mer kunskap om relevanta frågor inom VA och tillgångsförvaltning.

– Från projektet tar jag med mig en förståelse och kunskap om tillgångsförvaltning som arbetsmodell. Jag tar också med mig en tydligare bild av VA-Sveriges gemensamma utmaningar och möjligheter, kunskap från andra VA-organisationers erfarenheter inom tillgångsförvaltning och även nya kunskaper inom forskning på vårt verksamhetsområde.

Här kan du läsa mer om vad de deltagande organisationerna tog med sig från vårt projekt. 

Efter två lyckade samverkansprojekt riktade mot VA-branschen, började vi under 2025 att planera och sjösätta samma koncept men med fokus tillgångsförvaltning av  kommunala gator och vägar.
Precis som tidigare år så får yrkesverksamma inom området möjlighet att ta del av ett kursupplägg utformat för att tillsammans med  experthjälp och andra kollegor i branschen hitta vägen framåt i arbetet med asset management.

Mer om vårt nya samverkansprojekt går att läsa här

 

Nedslag i två av våra projekt

Internationella föregångare inom VA

Vad kan den svenska VA-branschen lära av digitaliseringsinitiativ i andra Europeiska länder? Det har vår tidigare doktorand Amelie Bennich tittat närmare på.

 

Här kan du ta del av en sammanfattning av resultaten

Optimal placering av sensorer i dag- och spillvattennät

Projektet Opti-SENSE, som projektleds av Salar Haghighatafshar, syftar till att undersöka optimal placering av sensorer för hydraulisk övervakning av dag- och spillvattennät.

Här kan du läsa mer om Salars projekt

Nyckelhändelser 2026

Undet 2026 kommer Mistra InfraMaint att accelerera arbetet med att driva kompetensutveckling och förmedla kunskap – både kunskap som tagits fram inom ramen för vårt program, men även överföringen av kunskap och erfarenheter mellan personer och organisationer. Inte minst är detta arbete en viktig del av arbetet med vårt arv, att säkerställa att den kunskap, forskning och de nätverk som skapats under våra tio år lever vidare och finns tillgängliga även efter att Mistra InfraMaint nått programmets slut. Arbetet drivs på flera fronter – från förvaltning och vidareutveckling av verktyg och data till fortsatta partnerskap och kapacitetsbyggande.

En särskilt glädjande pusselbit i det arbetet är att vi genom projektet ReSas‑lab har blivit utvalda, som enda projekt inom samhällsbyggnadssektorn, att skapa en vision för ett nytt svenskt excellenskluster. Sverige ska bli världsledande inom forskning och innovation för resilienta, adaptiva och robusta infrastruktursystem, och tillsammans med aktörer från energi‑ och kommunikationssektorn utvecklar vi en vision för hur kritisk infrastruktur kan klara snabba och tuffa samhällsförändringar. Detta är en naturlig fortsättning på programmets inriktning och ett sätt att säkra långsiktig påverkan. Visionen är en fortsättning på arbetet i Mistra InfraMaint men utvidgas med annan kritisk infrastruktur – excellensklustrets mål är att stärka samhällets motståndskraft i en osäker framtid med växande korsberoenden mellan sektorer.

I mars är det dags för återträff för alla deltagare i våra två tidigare projekt för samverkan inom VA. Här kommer vi får ytterligare en möjlighet att plocka med oss reflektioner från deltagarna för att kunna göra konceptet ännu vassare, när vi nu bjudit in till vårt tredje samverkansprojekt, det första inom gata och väg.

Under 2026 kommer vi att arbeta mycket med att kommunicera ut resultat och insikter från vårt program. Vi kommer förstås att fortsätta publicera mikroläranden på en rad olika teman, och dessutom presenterar vi resultat från fler projekt med hjälp av vårt nya format med korta, överblickbara resultatblad. Vi kommer även att ge oss ut på en kunskapsmässig resa genom Sverige, där vi besöker kommuner och organisationer som på olika sätt använt sig av innovativa och framåtlutande metoder för att lösa problem som många står inför. Nedslagen kommer att publiceras på vår hemsida och i våra sociala kanaler, och vi hoppas att materialet kan inspirera fler att både tänka nytt och dra lärdom av andra.

Forskarskolan som vi håller för våra doktorander kommer att fortsätta in i våren 2026, och för andra gången skicka med studenterna viktiga perspektiv.

I maj kommer vi återigen att samla vårt Scientific Advisory Board, vår internationella rådgivningskommitté, bestående av erfarna röster från flera håll av Europa. Vi möts i Göteborg under två dagar för att vrida och vända på frågan om hur man fattar relevanta beslut för en framtid med många osäkerheter.

Flera av de nya projekt som beviljades finansiering från vårt program startar upp sitt arbete under 2026. Vi ser fram emot att följa dem och presenterar nyheter och resultat från projekten löpande.
Ett av de nystartade projekten är Strategisk tillgångsförvaltning i små kommuner med begränsad kapacitet (STISK), som tar sig an ett av våra effektmål som varit svårast att uppnå – att vår kunskap ska nå ut till alla Sveriges kommuner, stora som små, både i stad och glesbygd. Projektet ska genom interaktiv kunskapsbildning undersöka sätt att stödja kommuner med begränsad kapacitet att implementera tillgångsförvaltning. Deltagare är utöver ett forskarteam från Linköpings universitet, RISE, VTI och Lunds universitet även 10 norrlandskommuner i nätverket R10.

Vi kommer även att välkomna en ny medarbetare i början av året, Louise Rosqvist, som kommer med viktiga kunskaper och insikter från behovsägarsidan, senast från Nacka Vatten och Avfall.

Mistra InfraMaint i siffror

177
MSEK i budget
10
programår
14
doktorander
7
universitet
30
kommuner, förvaltningar och bolag
2
forskningsinstitut

Vi är Mistra InfraMaint

Programkontor

Lars Marklund

Lars Thell Marklund

Programchef
RISE

Åsa Flydén

Biträdande programchef
RISE

Madelen Malm

Kompetenskoordinator
RISE

Astrid Ramberg

Programkoordinator
RISE

Lisa Stevik

Projektkommunikatör
RISE

Övrig programledning

Robert Jonsson

Universitetslektor
Linköpings universitet

Lina Nordin

Forskningschef, drift och underhållsenheten, samt avdelningschef INFRA
VTI

Kenneth M Persson

Professor
KooLTH, SWR

Mats Engwall

Professor, specialområde Innovation och affärsmodeller
KTH

Lars Rosén

Professor teknisk geologi vid Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnad
Chalmers Tekniska Högskola

Mistra InfraMaints styrelse

Annika Malm

Styrelseordförande
VD, Lidköping miljö och tekni

Birgitta Olofsson

Styrelseledamot
Senior FOI Konsult, Tyréns Sverige

Karin Ekdahl Wästerg

Styrelseledamot
Innovationsdirektör, Stockholm stad

Erik Törnblom

Styrelseledamot
Sektionschef, Sveriges Kommuner och Regioner

Erik Karlsson

Styrelseledamot
Strateg, Svenskt vatten

Thomas Bergholm

Styrelseledamot
Teknisk direktör, Jönköpings kommun

Martine Christensen Odenhall

Styrelseledamot

Patrik Groth

Styrelseledamot
Dam Safety Manager, Vattenfall
8"-->8"-->8"-->