Hoppa till innehåll

2A Innovationsförmåga hos VA-organisationerna: vad är best practice?

Bakgrund

VA-system har ofta litet svängrum för innovation och experiment – de är samhällskritiska system kopplade till höga kostnader. Många befintliga system är dock ineffektiva och inom organisationen är arbetet med tillgångsförvaltning bristfälligt. Samtidigt har den digitala tekniken gjort betydande framsteg och kan bidra till stora effektivitetsvinster. Med rätt tillämpning kan dessa tekniker förbättra systemdriften, rationalisera underhållsarbetet, möjliggöra nya system och ge upphov till nya, innovativa affärsmodeller. Men implementeringen av tekniken har hittills gått långsamt.

Vattenverkens förmåga att leda den tekniska utvecklingen är ofta begränsad. Med några undantag är de svenska vattenverken små organisationer med tonvikt på den dagliga driften. De flesta bolag har begränsade resurser till innovation. I likhet med andra processindustrier drivs teknikutvecklingen främst av utrustningstillverkare, men i denna bransch finns det inget konkurrenstryck på bolagen att förnya sig. Därför är det en avgörande utmaning att upprätthålla organisatorisk kapacitet för att utforska ny teknik för långsiktig utveckling.

Mål

Detta projekt syftar till att identifiera bästa praxis för att främja innovationskapacitet för långsiktig teknisk och operativ utveckling bland vattenverken i Sverige. Avsikten är att fördjupa kunskapen om hur man kan gynna förmågan att tillämpa ny teknik på ett mer effektivt sätt.

Tanken är att studera hur bolag som uppfattas som föregångare hanterar sin tekniska utveckling på lång sikt. Hur organiserar de sina FoU- och innovationsaktiviteter? Hur använder de ny teknik och nya, smartare arbetssätt? Finns det dessutom gemensamma nämnare bland föregångarna att lära av, eller finns det skillnader som beror på organisatoriska omständigheter, som storlek, läge, befolkningstäthet, politik eller demografiska förändringar?

Projektet bygger på flera fallstudier av verksamheter som ligger i framkant samt internationella jämförelser med innovativa verksamheter i exempelvis Danmark, England och Nederländerna. Som i de flesta fallstudier omfattar metoderna intervjuer, studiebesök och deltagande observationer, kompletterat med studier av litteratur.

Projektet kommer att resultera i fyra vetenskapliga artiklar, en doktorsavhandling och en serie workshops med behovsägare från branschen.