Publikationer

Författare: Gladh, R., Matschke Ekholm, H., Okwori, E.

Mistra Inframaint har startat ett projekt som ska ta fram en färdplan för hur AI och maskininlärning kan användas för att optimera och effektivisera underhåll och förnyelse av VA-sektorn i Sverige samt bidra till effektiv och hållbar tillgångsförvaltning. Syftet är att överbrygga gapet mellan redan utvecklad teknik inom AI och hur mycket som används, ett gap som är avgörande för digital transformation i många VA-organisationer.

Författare: Sjönell, Y.

Syftet med ordboken är att initiera ett samtal om resandet i framtidens städer. Den bygger på antaganden om både kontinuitet och förändring. Här hittar ni trafiktekniska ord för den som vill förstå det institutionella sammanhang som framtidens resande utvecklas inom, men också en rad nyord.

En lättillgänglig överblick över vårt arbete under fas 1. Hur börjde vår resa, vart har den lett hititlls och var ser vi att den behöver gå i framtiden?

Författare: Flydén, Å., Thell Marklund, L., Gladh, R., Malm, M.

Författare: Blomkvist, P.

Författare: Nilsson, D., Stichel, S.

Studiens syfte är att öka vår förståelse kring vad som påverkar kommuners förmåga att hantera underhållsskulden och framtida behov av investeringar i för samhället kritisk infrastruktur.

Författare: Thomasson, A., Jonsson, R.

Sverige och många andra välfärdsstater står inför stora utmaningar när det gäller att underhålla och utveckla samhällskritisk infrastruktur. Men hur påverkar kompetensförsörjningsbehovet och lokala politiska prioriteringar organiseringen av underhållet? Och hur påverkas svenska kommuners kapacitet att underhålla infrastrukturen av vägsystemets samt vatten- och avloppssystemens olika nätverksegenskaper? Utifrån studier av svenska kommuners underhåll och utveckling av infrastruktur diskuteras detta med hjälp av kapacitetsbegreppet.

Författare: Alm, J., Paulsson, A., Jonsson, R.

Detta projekt föreslår hur Trafikverket skulle kunna förbättra Klimatkalkyls beräkningar av masshanterings klimatpåverkan och energianvändning i tidiga planeringsskeden.

Författare: Liljenström, C., Björklund, A.

Sunra (Sustainability: National Road Administrations) är Trafikverkets beslutstödsverktyg som utvecklats för att användas i väg- och järnvägsprojekt genom att sätta ambitionsnivå för olika hållbarhetsaspekter och följa upp arbetet mot dessa på ett strukturerat sätt.

Författare: Anderson-Sköld, Y., Nordin, L., Polukarova, M.

Detta arbete kick-startar AI (artificiell intelligens) för ledningsunderhåll i VA-branschen i Sverige. Arbetet med befintliga VA-nät är idag främst reaktivt; man reparerar läckor vartefter man blir varse dem, ibland till stora kostnader om läckan är omfattande och akut. Med denna artikel vill vi sätta fokus på proaktivt arbete med ledningsnät och diskutera riskanalys inom området.

Författare: Sörensen, J., Nilsson, E., Bjarke, M., Giertz, T., Nilsson, D.

Projektet har utgått från en enkätundersökning som utfördes inom ramen för forskningsprogrammet Mistra InfraMaint under åren 2019 och 2020 i syfte att kartlägga hur svenska företag påverkas ekonomiskt vid avbrott i vattenförsörjningen.

Författare: Sjöstrand, K., Klingberg, J., Sedehi Zadeh, N.

Syftet med det här projektet har varit att identifiera tänkbara åtgärder för ökad säkerhet för oskyddade trafikanter i relation till byggtrafik.

Författare: Niska, A., Karlström, J., Eriksson, J.

Ett utkast till manifest för strategisk utveckling och underhåll av ledningsnät presenteras. Med hjälp av fem exempel från forsknings- och utvecklingsprojekt och program för modern tillgångsförvaltning i den svenska vattensektorn formuleras elva centrala punkter om utveckling av organisationsledning, personal, planering, innovation och digitalisering.

Författare: Persson, K. M., Giertz, T., Clementson, I., Sörensen, J.

Resultatrapport från den enkätundersökning som gick ut till samtliga Sveriges kommuner hösten 2020. Rapporten behandlar underhållet av kommunala gator och cykelvägar.

Författare: Afridi, A., Larsson, M.

Var i landet man bor ska inte avgöra hur mycket man betalar för vatten eller hur hårt man drabbas av effekterna av klimatförändringar, skriver forskarna Anna Thomasson och Robert Jonsson.

Författare: Jonsson, R., Thomasson, A.

Klimatförändringarna och vattnets kretslopp påverkar ekosystemen och hela samhället. Det finns inget enkelt och avgränsat kretslopp för vatten på land. Vattnet från nederbörden fördelas mellan avrinning och vattennivåförändringar.

Författare: Byman, K., Eriksson, S., Westberg, J.

WISER (Water Investments for Sustainability Enhancement and Reliability) är ett Excelbaserat verktyg som kan användas för att jämföra och rangordna alternativa dricksvattenåtgärder.

Författare: Sjöstrand, K., Lindhe, A., Rosén, L.

Vattenbalanser, vattenflöden och vattenanvändningen förändras kontinuerligt. I framtiden drivs utvecklingen på av klimatförändringar, förändringar inom jordbruk och industri samt urbaniseringen.

Författare: Eriksson, S.

Forskningsprogrammet har fem övergripande målsättningar som vi vill nå inom åtta år. För att bedöma om vi når målen vill vi mäta måluppfyllnad med relevanta mått.

Författare: Karlsson, K., Marklund, L., Löfdahl, G.

SUNRA (Sustainability: National Road Administrations) SUNRA är ett beslutstödsverktyg som utvecklats för att användas i vägprojekt genom att sätta ambitionsnivå för olika hållbarhetsaspekter och följa upp arbetet mot dessa på ett strukturerat sätt.

Författare: Anderson-Sköld, Y., Nordin, L.

Den här skriften presenterar empiriska bevis för den optimala tidpunkten för förnyelse av järnvägsinfrastruktur.

Författare: Nilsson, J-E., Odolinski, K.

I den här skriften uppskattar vi effekten av kapacitetsutnyttjande på marginalkostnaden för förnyelse av järnvägsinfrastruktur.

Författare: Odolinski, K., Lidén, T.

NSVA har både bidragit med mikrolärande och med en rapport som visar resultatet och erfarenheterna från den workshop som de genomförde under ledning av våra doktorander Ebba Gröndahl och Martin Bjarke.

Författare: Gröndahl, E., Bjarke, M.

Den tillståndsmätning av de statliga vägarna som görs i Sverige idag ger inte en tillräckligt allsidig beskrivning av skadeläget för att kunna välja sträckor som är i behov av underhåll. Den information som vi saknar rör vägytans skick.

Författare: Lundberg, T., Glantz C., Wahlman, T., Andrén, P.

Syftet med denna rapport är att ge Transportstyrelsen underlag och rekommendationer för beslut på krav av tillräckligt väggrepp och friktion.

Författare: Sjögren, L., Niska, A., Hjorth, M., Andrén, P., Lundberg, T.

Denna rapport har fokuserat på utveckling av en modell för analys av funktionskravens påverkan i totalentreprenader från Trafikverket och entreprenörernas perspektiv. Modellen kan analysera risken för att funktionskraven ska överskridas under garantitiden.

Författare: Mirzadeh, I., Eriksson, O., Lundström, R.

I denna studie skattar vi effektsamband mellan vägytans kvalitet och fordonshastigheter. Vi använder ett datamaterial som består av ca 1,9 miljoner hastighetsobservationer på det svenska vägnätet under åren 2012 till 2018, samt information om vägytans tillstånd, vägegenskaper och väder.

Författare: Odolinski, K., Nilsson, J-E.

HFT (handdragen friktionstestare) är ett instrument som mäter och beräknar friktionen när ett bromsat mäthjul skjuts för hand, framåt längs objektet.

Författare: Sjögren. L.

Tillgångsförvalning inom VA ”Asset Management”. Mistra InfraMaint har tagit fram ett diskussionsstöd i form av en arbetsbok för självskattning. Till skriften hör en excelfil som du hittar här bredvid.

Författare: Löfdahl, G-M.

Mistra InfraMaint har tagit fram ett diskussionsstöd i form av en arbetsbok för självskattning. Till skriften hör en excelfil som du hittar här.

Denna rapport är den tredje från ett forskningsprojekt med syftet att utveckla en praktiskt användbar modell för prognostisering av framtida kompetens- och resursbehov knutet till svensk infrastruktur för spårburen trafik.

Författare: Torstensson, P.T., Hedström, R., Svanberg, L., Sedehi Zadeh, N.

Denna rapport utgör den andra av totalt tre leveranser från ett forskningsprojekt med syfte att utveckla en praktiskt användbar modell för att prognostisera framtida kompetens- och resursbehov knutet till svensk infrastruktur för spårburen trafik.

Författare: Svanberg, L., Sedehi Zadeh, N., Hedström, R., Torstensson, P.T.

En litteratursammanställning av kunskapsläget har gjorts för att förstå orsaker till halka på cykelbanor.

Författare: Hellman, F., Niska, A., Blomqvist, G.

Infrastrukturen. Den finns där och märks knappt – så länge allt fungerar. De kommande 20 åren behöver VA-investeringarna i Sverige vara 35 procent högre än i dag. Nästan en femtedel av det kommunala väg- och cykelvägnätet behöver åtgärdas, skriver kommunchefer och forskare.

Författare: Gabrielii, K., Romson, Å., Bergholm, T., Christensen Odenhall, M., Svan, M., Brogren, C.

Nationellt, regionalt och i många av Sveriges kommuner finns målsättningar om ökad cykling. Dessa målsättningar är dock svåra att följa upp, då cykeltrafikens storlek inte mäts och följs upp i samma omfattning som exempelvis biltrafiken. Nationellt, regionalt och i många av Sveriges kommuner finns målsättningar om ökad cykling. Dessa målsättningar är dock svåra att följa upp, då cykeltrafikens storlek inte mäts och följs upp i samma omfattning som exempelvis biltrafiken.

Författare: Eriksson, J., Forsman, Å., Niska, A., Karlström, J.

Denna rapport ger ett förslag till strukturering och rapportering av driftstörningsdata. Den omfattar också förslag till en kodlista som innehåller de viktigaste driftstörningskoderna.

Författare: von Scherling, M., Malm, A., Sörelius, H.

En framgångsfaktor för Mistra InfraMaint är att intressenterna utvecklar en långsiktig förmåga att ta till sig och tillämpa ny kunskap. Roadmapen är programmets plan för att utveckla och stärka behovsägarnas kompetens.

Författare: Löfdahl, G-M., Land, A.

VTI har under många år bedrivit forskning kring metoden och då främst med fokus på metod, utrustning och strategi, för att kunna ge rekommendationer kring bästa möjliga tillämpning. I projektet som redovisas i den här rapporten har dessa studier kompletterats med analyser av olycksdata från Strada, för åren 2013 till och med 2017 samt vintersäsongerna 2012/13–2017/18 gällande cyklister, fotgängare och mopedister samt data från cykelflödesmätningar från Stockholm, i syfte att utvärdera effekter för cykeltrafiken av sopsaltning.

Författare: Niska, A., Eriksson, J., Taavo, E.

Trafikverket har som mål att öka antalet totalentreprenader. För att få en fungerande kontrollapparat kring entreprenaderna krävs metoder för att verifiera att ställda krav uppfylls under vägens garantitid. I denna undersökning riktar vi in oss på funktionella krav som ställs vid totalentreprenader och som kan kontrolleras med vägytemätning. Rapporten belyser vilka krav som finns och hur de kontrolleras men den tar även upp subjektivt bedömda krav som borde ersättas med en objektiv metod.

Författare: Lundberg, T., Glantz, C., Göransson, N.-G.

Trafikverket har som mål att öka antalet totalentreprenader. För att få en fungerande kontrollapparat kring entreprenaderna krävs metoder för att verifiera att ställda krav uppfylls under vägens garantitid. I denna undersökning riktar vi in oss på funktionella krav som ställs vid totalentreprenader och som kan kontrolleras med vägytemätning.

Författare: Lundberg, T., Eriksson, O., Glantz, C.

Hur beskrivs förvaltning och utveckling av anläggningstillgångar inom vatten och avlopp i kommunernas budgetar och årsredovisningar? Beskrivs de tydligt, och finns det ett livscykelperspektiv på en av samhällets viktigaste verksamheter? Rapporten visar att VA-verksamheten har en undanskymd roll i de svenska kommunernas mest formella dokument.

Författare: Jonsson, R., Thomasson, A.

Syftet med projektet var att öka kunskapen om hur hastighetssänkande åtgärder på cykelvägar kan användas och vilka effekter de kan ha. Litteraturstudier och intervjuer gjordes för att samla aktuell kunskap.

Författare: Stigell, E., Niska, A., Collander, C., Eriksson, J.

Denna rapport redovisar resultatet från den första arbetsetappen i ett större forskningsarbete med syfte att utveckla en praktiskt användbar modell för att prognostisera framtida kompetens- och resursbehov knutet till svensk infrastruktur för spårburen trafik.

Författare: Torstensson, P.T., Hedström, R.

Laboratorieundersökningar och vägytemätningar utfördes på referens- och gummimodifierade asfaltbeläggningar på E22 Mönsterås.

Författare: Ahmed, A., Carlsson, H., Lundberg, T.

VTI har sedan vintern 2013/14 utvärderat metodens tillämpning på cykelstråk i Stockholm. I det här projektet har tidigare utvärderingar kompletterats med detaljerade fältstudier på utvalda cykelvägar i Linköping och Stockholm samt vetenskapliga teorier och praktiska erfarenheter från ett flertal kommuner.

Författare: Niska, A., Blomqvist, G.

Utförandet av en vägbeläggning har stor betydelse för hållbarheten. Separation i massabeläggningar leder till kortare livslängd på asfaltbeläggningar och för tidigt uppkomna skador har ofta ett direkt samband med hur väl utfört beläggningsarbetet är.

Författare: Said, S. F., Lundberg, T., Rahman, S., Carlsson, H., McGarvey, T., Ahmed, A., Enocksson, C-G.

Drift av gator och vägar påverkar, förutom framkomlighet och säkerhet, även miljöaspekter som luftkvalitet. Åtgärder som sandning och saltning påverkar halten av inandningsbara partiklar (PM10) i luften. Driftåtgärder som görs för att minska uppvirvlingen av partiklar på våren kan å andra sidan ha effekt på vinterdriften, genom att de saltlösningar som används också fungerar som halkbekämpningsmedel. Projektet har undersökt möjligheterna att optimera gatudriften ur dessa aspekter, med ett fokus på luftkvalitet.

Författare: Gustafsson, M., Blomqvist, G., Järlskog, I., Lundberg, J., Niska, A., Janhäll, S., Eneroth, K., Johansson, C.

Projektet har tagit fram ett beräkningsverktyg för hållbar vattenförlustnivå som passar för svenska kommuner.

Författare: Malm, A., Axell, L., Svensson, G., Røstum, J.

En nulägesanalys av hur det ser ut i Sverige med införande av digitaliserade lösningar för dricksvatten- och avloppsledningsnäten.

Författare: Malm, A., Mårtensson, H., Persson, K.

En ny vägyta bör vara och upplevas som säker av trafikanterna oavsett vilket väglag som råder. Det är därför viktigt att vägbanan har en tillfredställande nivå på friktion redan när vägen öppnas. Det finns begränsade dokumenterade kunskaper hur vägen förändras den första tiden efter en beläggningsåtgärd.

Författare: Arvidsson, A. K., Lundberg, T., Kalman, B., Ekström, C., Cruz del Aguila, F., Eriksson, O.

Halka är en vanlig orsak till att cyklister skadas allvarlig i trafiken. Varken kravställning eller föreskrivna mätmetoder gällande friktion på cykelvägar har utgått ifrån cykeltrafiken. Det behövs därför en ökad kunskap om cykeldäcks friktionsegenskaper och det väggrepp som kan fås med en cykel på en cykelväg under olika förhållanden.

Författare: Niska, A., Blomqvist, G., Hjort, M.

Med modell avser vi i detta fall en lista över åtgärdsförslag som i enlighet med Haddons matris, utökad med förutsättningar, är riktade mot cyklisten, cykeln och trafikmiljön.

Författare: Wallén Warner, H., Niska, A., Forward, S., Björklund, G., Eriksson, J., Kircher, K., Patten, C., Gustafsson, S., Nygårdhs, S.

Forskning och ny kunskap är en viktig del i att uppnå regeringens mål om en ökad och säker cykeltrafik som bidrar till ett hållbart samhälle med hög livskvalitet i hela landet. VTI har därför haft i uppdrag att sammanställa och analysera de behov som finns inom cykelforskningen samt att se över hur cykelforskningen i Sverige kan samordnas och stärkas.

Författare: Niska, A.

Svenskt Vattens område ”Rörnät & klimat” har tre prioriterade huvudinriktningar; hållbar nyanläggning, drift, underhåll och förnyelse av ledningsnät samt klimat och dagvatten. Områdena hållbar nyanläggning och drift, underhåll och förnyelse av ledningsnät är utgångspunkten för denna rapport.

Författare: Mårtensson, H., Malm, A., Sederholm, B., Sällström, J-H., Trägårdh, J.

I detta projekt har mätningar i VTI:s stationära däckprovningsanläggning utförts med ett cykeldäck på asfaltunderlag i syfte att ta fram slipkurvor som beskriver ett cykeldäcks friktionsegenskaper. Mätresultaten har sedan använts för att ta fram en däckparametrisering för simuleringsändamål.

Författare: Hjort, M., Niska, A.

Rapporten ger ett förslag till nyckeltal som bör vara prioriterade för att följas upp i statistiksystemet VASS och ingå i en undersökning som föreslås heta ”VASS Prio”

Författare: Malm, A., Svensson, G., Bondelind, M., Balmér, P.

Om ny teknik ska börja anammas, för insamling av tillståndsdata, måste först de grundläggande mätstorheternas tillförlitlighet säkerställas, innan nya möjligheter och mätstorheter undersöks. Denna studie är därför endast inriktad på tvärprofilmätning och mått för ojämnhet i tvärled (spårdjup och spårrygg).

Författare: Lundberg, T., Andrén, P., Wahlman, T., Eriksson, O., Sjögren, L., Ekdahl, P.

Syftet var att sammanställa befintlig kunskap för hur effektsambanden mellan infrastrukturåtgärder och antalet olyckor och andelen cykling ser ut.

Författare: Wehtje, P., Andersson, J., Niska, A.